Ang Pulong Sa Dios

2 Samuel 12:1-31

Gibadlong ni Natan si David

1Unya gipaadto sa Ginoo si Propeta Natan ngadto kang David. Pag-abot niya didto, miingon siya kang David, “May duha ka tawo nga nagpuyo sa usa ka lungsod. Ang usa adunahan ug ang usa kabos. 2Daghan kaayog mga karnero ug mga baka ang adunahan, 3apan ang kabos may usa ra gayod ka karnero nga iya pang pinalit. Gialimahan niya kini, ug midako kini uban kaniya ug sa iyang mga anak. Gipakaon niya kini sa iyang pagkaon, ug gipainom sa iya mismong baso, ug iya pa kining gikugos-kugos. Giisip niya kini nga morag iyang anak nga babaye. 4Usa niana ka higayon, may bisita ang adunahan, apan dili siya gustong moihaw sa iyang karnero o baka aron ipakaon sa iyang bisita. Gikuha hinuon niya ang karnero sa kabos nga tawo ug gipaihaw kini aron ipakaon sa iyang bisita.”

5Nasuko pag-ayo si David sa tawo nga adunahan ug miingon siya kang Natan, “Ipanumpa ko sa buhi nga Ginoo nga angay gayong patyon ang tawo nga naghimo niana. 6Ug tungod kay wala siyay kalooy sa kabos, angay niyang bayran ug upat ka karnero ang usa ka karnero nga iyang gikuha.”

7Unya miingon si Natan kang David, “Ikaw kadtong maong tawo! Mao kini ang giingon sa Ginoo, ang Dios sa Israel: ‘Gipili ko ikaw nga hari sa Israel ug giluwas ko ikaw gikan kang Saul. 8Gihatag ko kanimo ang iyang gingharian ug ang iyang mga asawa. Gihimo ko ikaw nga hari sa tibuok Israel ug Juda. Ug kon kulang pa kini, mahatagan ko pa ikaw ug mas daghan. 9Busa nganong gipakawalay-bili mo man ang akong pulong pinaagi sa paghimo ug daotan sa akong panan-aw? Gituyo mo nga mamatay si Uria sa gira; gipapatay mo siya sa mga Amonihanon, ug gikuha mo pa ang iyang asawa. 10Busa, gikan karon kanunay na nga may gira ug pagpinatyanay diha sa imong panimalay, tungod kay gitamay mo ako ug gikuha mo ang asawa ni Uria nga Hitihanon aron mahimong imong asawa.’

11“Dugang niini miingon ang Ginoo: ‘Magpadala akog kasamok batok kanimo nga gikan mismo sa imong panimalay. Ihatag ko ang imong mga asawa sa usa ka tawo nga suod kanimo, ug makighilawas siya kanila nga dayag sa tanan. 12Ang imong gihimo nga daotan gihimo mo sa tago, apan himuon ko kini kanimo nga dayag ngadto sa tanang mga Israelinhon.’ ”

13Unya miingon si David kang Natan, “Nakasala ako sa Ginoo.” Mitubag si Natan, “Gipasaylo ka na sa Ginoo, ug dili ka mamatay. 14Apan tungod kay ang imong gihimo nakahatag ug kahigayonan sa mga kaaway sa Ginoo nga pasipalahan siya, mamatay gayod ang imong anak.”

15Mipauli si Natan sa iyang balay. Unya gihatagan sa Ginoo ug grabe nga sakit ang anak ni David kang Batsheba. 16Nagpakilooy si David sa Dios alang sa bata. Nagpuasa siya sulod sa iyang kuwarto, ug sa yuta siya nagkatulog matag gabii. 17Giadtoan siya sa iyang mga opisyal aron pabangonon, apan midumili siya, ug dili siya mokaon uban kanila.

18Sa ikapito ka adlaw, namatay ang bata. Nahadlok ang mga alagad ni David sa pagsulti kaniya niini. Miingon sila, “Unsaon nato pagsulti kaniya nga patay na ang bata? Wala gani siya magtagad sa pag-alam-alam nato kaniya sa buhi pa ang bata, unsa pa kaha karon nga patay na kini. Basig maghimo siyag dili maayo sa iyang kaugalingon!”

19Nakita ni David nga naghinunghongay ang iyang mga alagad, busa nasabtan niya nga patay na ang bata. Nangutana siya, “Patay na ba ang bata?” Mitubag sila, “Oo.” 20Unya mibangon si David, naligo, nanghaplas ug humot nga lana, ug nagailis. Miadto siya sa balay sa Ginoo ug misimba. Unya mipauli siya, nagpahukad ug pagkaon, ug mikaon. 21Miingon ang iyang mga alagad kaniya, “Unsa kining imong gibuhat? Sa dihang buhi pa ang bata, nagpuasa ka ug mihilak, apan karong patay na ang bata, mibangon ka ug mikaon!” 22Mitubag si David, “Oo, nagpuasa ako ug mihilak sa dihang buhi pa ang bata kay namasin ako nga kaloy-an ako sa Ginoo ug dili niya itugot nga mamatay ang bata. 23Apan karon nga patay na siya, nganong magpuasa pa man ako? Mabuhi pa ba siya pagbalik? Moabot ang adlaw nga moadto ako kaniya, apan siya dili na makabalik kanako.”

24Unya gialam-alaman ni David ang iyang asawa nga si Batsheba, ug nagdulog sila. Namabdos si Batsheba ug nanganak ug lalaki, ug ginganlan nila kinig Solomon. Gimahal sa Ginoo ang bata, 25ug gisugo niya si Propeta Natan nga nganlan ang bata ug Jedidia12:25 Jedidia: Ang buot ipasabot sa Hebreo, gimahal sa Ginoo. tungod kay gimahal kini sa Ginoo.

Giilog ni David ang Raba

(1 Cro. 20:1-3)

26Sa laing bahin, misulong sila si Joab sa Raba, ang kapital sa mga Amonihanon, ug halos nailog na nila kini. 27Nagpadala si Joab ug mga mensahero ngadto kang David sa pag-ingon, “Gisulong namo ang Raba ug nailog namo ang ilang kuhaanan ug tubig. 28Busa tigoma na ang nahibiling mga sundalo ug humana ang pag-ilog sa lungsod aron ikaw ang mapasidunggan ug dili ako.”

29Busa gitigom ni David ang nahibiling mga sundalo ug gisulong nila ang Raba, ug nailog nila kini. 30Gikuha ni David ang bulawan nga korona gikan sa ulo sa hari sa mga Amonihanon12:30 sa ulo sa hari sa mga Amonihanon: o, sa ulo ni Milcom. Si Milcom dios sa mga Amonihanon. ug gibutang sa iyang ulo. May gibug-aton nga mga 35 ka kilo ang korona, ug aduna kini mga batong mahalon. Daghang mga kabtangan ang nakuha ni David niadto nga lungsod. 31Gibihag niya ang mga lumulupyo niini ug gipatrabaho ginamit ang mga gabas, piko, ug atsa. Gipahimo usab silag mga tisa.12:31 tisa: sa English, brick. Mao kini ang iyang gihimo sa mga lumulupyo sa tanang lungsod sa mga Amonihanon. Unya mipauli si David ug ang tanan niyang mga sundalo ngadto sa Jerusalem.

Swedish Contemporary Bible

2 Samuelsboken 12:1-31

Natan anklagar David

1Herren sände Natan till David. När han kom dit sa han:

”Två män bodde i samma stad, den ene rik och den andre fattig. 2Den rike ägde många får och stora boskapshjordar. 3Den fattige ägde inget annat än ett litet lamm som han hade köpt och fött upp. Lammet växte upp hos honom och bland barnen i familjen. Han gav det av sin egen mat och han lät det dricka ur sin egen mugg och det låg i hans famn som om det varit hans egen lilla dotter. 4Nu kom det en gäst till den rike mannens hem, men i stället för att slakta ett djur från sina egna hjordar till middag åt gästen, tog han den fattige mannens lamm och lagade till det.”

5David blev rasande och sa till Natan: ”Så sant Herren lever, den man som gjort något sådant förtjänar döden! 6Dessutom ska han ersätta lammet fyrdubbelt12:6 Enligt Septuaginta sju gånger om., eftersom han gjorde detta och var så obarmhärtig.”

7Då sa Natan till David: ”Du är den mannen! Herren, Israels Gud, säger: ’Jag smorde dig till kung över Israel och räddade dig undan Saul. 8Jag gav dig din herres kungadöme och hans hustrur i dina armar12:8 Det var vanligt på den här tiden att den nya kungen övertog den gamla kungens harem, men Natan kanske bara använder bildspråk för att beskriva att David fick kungamakten. och jag gav dig hela Israel och Juda. Om det inte hade varit tillräckligt, så skulle jag ha gett dig ännu mycket mer. 9Varför har du då föraktat Herrens ord och gjort något så ont? Du har mördat Uria med svärd och tagit hans hustru. Du lät ammoniterna döda honom med svärd. 10Från och med nu ska ett hotande svärd alltid hänga över din familj. Genom att ta Urias hustru har du visat ditt förakt för mig.’

11Så säger Herren: ’För den här sakens skull ska jag se till att din egen familj blir din olycka. Ja, jag ska överlämna dina hustrur åt en annan man, en som står dig nära och han kommer att ligga med dem mitt på ljusa dagen. 12Det du gjorde i hemlighet, det ska jag låta ske mot dig i dagsljus inför hela Israel.’ ”

13”Jag har syndat mot Herren”, bekände David. Natan svarade: ”Ja, och Herren förlåter dig. Du behöver inte dö. 14Men du har gett Herrens fiender tillfälle att förakta honom och därför kommer ditt barn att dö.”

Davids och Batsebas barn dör

15Sedan återvände Natan hem. Och Herren lät barnet som Urias hustru födde åt David bli svårt sjukt. 16David bad Gud om att han skulle skona barnet. Han åt ingenting. Han gick hem och om nätterna låg han på bara marken. 17De högsta tjänstemännen i palatset försökte få honom att stiga upp från marken och äta tillsammans med dem, men han vägrade. 18När sju dagar hade gått dog barnet. Davids tjänare var rädda för att tala om det för honom.

”Han var alldeles utom sig när pojken var sjuk”, sa de. ”Vad ska han nu ta sig till när vi berättar att han har dött?”

19Men när David såg att de viskade till varandra, förstod han vad som hänt. ”Har barnet dött?” frågade han. ”Ja, han är död”, svarade de. 20Då reste sig David från marken, tvättade sig, smorde in sig med olja och bytte kläder. Sedan gick han in i Herrens hus och tillbad. Efter det återvände han till palatset, bad om mat och åt när de serverade åt honom. 21Hans tjänare undrade varför han betedde sig så. De sa till honom: ”Medan barnet fortfarande levde, grät du och vägrade att äta, men nu när barnet har dött, går du upp och börjar äta som vanligt.”

22David svarade: ”Jag fastade och grät medan barnet levde, för jag tänkte: ’Vem vet, kanske kommer Herren att vara barmhärtig mot mig och låta pojken leva.’ 23Men varför ska jag fasta nu när han är död? Kan jag någonsin få honom tillbaka? En dag ska jag gå till honom, men han kommer aldrig tillbaka till mig.”

24David tröstade Batseba. Han gick in till henne och låg med henne. Och hon födde en son som han kallade Salomo. Herren älskade det barnet 25och lät hälsa genom profeten Natan att han för Herrens skull skulle kallas Jedidjah, Herrens älskade.

David besegrar ammoniterna

(1 Krön 20:1-3)

26Joav anföll Rabba i Ammon och intog kungastaden12:26 Kungastaden tycks vara lika med vattenstaden i v. 27.. 27Joav skickade detta meddelande till David: ”Jag har anfallit Rabba och intagit vattenstaden. 28Mönstra nu resten av armén och belägra och inta staden! Annars gör jag det och då får den bära mitt namn.”

29Då mönstrade David hela sin armé och tågade mot Rabba. Han anföll staden och intog den. 30David tog kronan från Milkoms12:30 Milkom, som bl.a. i Septuaginta tolkas som ett namn, kan också översättas kung. huvud. Den var gjord av guld, prydd med infattade dyrbara stenar och vägde över 30 kilo. Den sattes på Davids huvud. Han tog också en stor mängd krigsbyte från staden. 31Befolkningen där satte han i arbete med sågar, järnhackor och yxor eller med att tillverka tegelsten som han brukade göra med alla ammonitiska städer. Sedan återvände David och armén till Jerusalem.