1Sa dihang namatay si Jehoshafat, gilubong siya sa gilubngan sa iyang mga katigulangan sa Lungsod ni David. Ug si Jehoram nga iyang anak mao ang mipuli kaniya ingon nga hari. 2Ang mga igsoon ni Jehoram mao sila si Azaria, Jehiel, Zacarias, Azariahu, Micael, ug Shefatia. Kini silang tanan mga anak ni Jehoshafat nga hari sa Juda.21:2 Juda: sa Hebreo, Israel. Mao usab sa bersikulo 4. 3Gipanghatagan sila ni Jehoshafat ug daghang mga regalo nga pilak ug bulawan, mahalon nga mga kabtangan, ug pinarilan nga mga lungsod sa Juda. Apan si Jehoram ang gihatagan sa katungod nga mopuli sa hari kay siya man ang kamagulangan.
Ang Paghari ni Jehoram sa Juda
(2 Hari 8:16-24)
4Sa dihang napalig-on na ni Jehoram ang iyang paghari sa gingharian sa iyang amahan, gipapatay niya ang tanan niyang mga igsoon, apil ang ubang mga opisyal sa Juda. 5Nagaedad si Jehoram ug 32 ka tuig sa dihang nahimo siyang hari. Sa Jerusalem siya nagpuyo, ug naghari siya sulod sa walo ka tuig. 6Gisunod niya ang binuhatan sa mga hari sa Israel, sama sa gihimo sa panimalay ni Ahab, kay ang iyang napangasawa anak man ni Ahab. Daotan ang iyang gihimo atubangan sa Ginoo. 7Apan tungod sa kasabotan sa Ginoo kang David, wala niya laglaga ang mga kaliwat ni David. Kay misaad siya nga magpadayon sa paghari ang mga kaliwat ni David hangtod sa kahangtoran.21:7 Kay misaad siya nga magpadayon sa paghari: sa literal, Nagsaad ang Ginoo nga hatagan niya si David ug ang iyang mga kaliwat ug suga hangtod sa kahangtoran.
8Sa panahon sa paghari ni Jehoram, nagrebelde ang Edom sa Juda, ug nagpili sila ug ilang kaugalingong hari. 9Busa miadto si Jehoram ug ang iyang mga opisyal sa Edom uban sa tanan niyang tigkarwahe. Gilibotan siya ug ang mga komander sa iyang mga tigkarwahe sa mga Edomihanon. Apan pagkagabii gisulong nila ang mga Edomihanon. 10Hangtod karon nagarebelde pa gihapon ang Edom sa Juda.
Niadtong panahona, nagrebelde usab ang Libna sa Juda, tungod kay gisalikway ni Jehoram ang Ginoo, ang Dios sa iyang mga katigulangan. 11Nagpatukod usab siyag mga simbahanan sa mga bungtod sa Juda nga maoy hinungdan sa pagsimba sa mga taga-Jerusalem ug taga-Juda sa mga dios-dios.
12Gipadad-an ni Propeta Elias si Jehoram ug sulat nga nagaingon:
“Mao kini ang gisulti sa Ginoo, ang Dios sa imong katigulangan nga si David: Wala mo sunda ang pagkinabuhi sa imong amahan nga si Jehoshafat o sa imong lolo nga si Asa nga nahimong hari sa Juda. 13Gisunod mo hinuon ang pagkinabuhi sa mga hari sa Israel. Giaghat mo ang mga taga-Juda ug mga taga-Jerusalem sa pagsimba sa mga dios-dios sama sa gihimo ni Ahab. Gipamatay mo usab ang imong kaugalingong mga igsoon nga mas maayo pa kay kanimo. 14Busa karon silotan ka sa Ginoo apil ang imong katawhan, mga anak, mga asawa, ug ang tanan mong kabtangan. Grabe kaayo nga silot ang ipahamtang niya kaninyo. 15Ikaw mismo mag-antos sa grabe nga sakit sa tiyan hangtod nga manggawas ang imong tinai.”
16Unya giaghat sa Ginoo ang mga Filistihanon ug ang mga Arabo nga nagapuyo duol sa mga taga-Etiopia21:16 taga-Etiopia: sa Hebreo, taga-Cush. sa pagsulong kang Jehoram. 17Gisulong nila ang Juda, ug gipanguha ang mga kabtangan sa palasyo sa hari, apil ang iyang mga asawa ug mga anak. Ang kamanghoran lang niya nga anak nga si Ahazia21:17 Ahazia: o, Jehoahaz. ang wala madala.
18Pagkahuman niadto, gipaantos sa Ginoo si Jehoram sa sakit sa tiyan nga walay pagkaayo. 19Paglabay sa duha ka tuig, nanggawas ang iyang tinai tungod sa sakit, ug namatay siya nga nagaantos sa hilabihan. Wala magdaob ang iyang katawhan sa pagpasidungog kaniya, sama sa ilang gihimo sa iyang mga katigulangan.
20Nagaedad si Jehoram ug 32 ka tuig sa dihang naghari siya. Sa Jerusalem siya nagpuyo, ug naghari siya sulod sa walo ka tuig. Wala gayoy nagsubo sa iyang pagkamatay. Gilubong siya sa Lungsod ni David, apan dili sa lubnganan sa mga hari.
Joram regerar i Juda
(2 Kung 8:16-24)
1Joshafat dog och begravdes bland sina förfäder i sin förfader Davids stad. Hans son Joram blev kung efter honom. 2Jorams bröder, Joshafats söner, hette Asarja, Jechiel, Sakarja, Asarjahu, Mikael och Sefatja. Alla dessa var söner till Joshafat, Israels kung. 3Deras far hade gett dem många gåvor, silver och guld och andra dyrbarheter, och befästa städer i Juda. Men själva kungadömet gav han till Joram, eftersom denne var den förstfödde.
4När Joram hade övertagit sin fars kungadöme och stärkt sin ställning, dödade han alla sina bröder och några av Israels furstar. 5Han var trettiotvå år gammal när han blev kung, och han regerade i åtta år i Jerusalem. 6Men han följde kungarna i Israel i spåren, som Achavs familj hade gjort. Han gifte sig med en dotter till Achav. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. 7Men Herren ville inte utplåna Davids ätt, för han hade ingått ett förbund med David. Han hade lovat att en lampa för alltid skulle brinna för honom och hans ättlingar.
8Under Jorams regering gjorde Edom uppror mot Juda och tog sig en egen kung. 9Joram drog dit upp med sina furstar och alla sina vagnar. På natten bröt han upp och slog edoméerna som hade omringat honom och hans vagnsbefälhavare. 10Sedan Edom gjorde uppror har det inte mer stått under Judas makt. Livna gjorde också uppror vid samma tid, eftersom Joram hade övergett Herren, sina fäders Gud. 11Han uppförde också offerplatser på höjderna i Juda och förledde folket i Jerusalem till otrohet och Juda till avfall.
12Då kom ett brev från profeten Elia till Joram, där det stod:
Så säger Herren, din fader Davids Gud: ”Du har inte följt de vägar din far Joshafat och kung Asa av Juda gick, 13utan du har gått Israels kungars vägar och förlett Juda och folket i Jerusalem till otrohet, precis som Achavs familj gjorde. Du har också dödat dina egna bröder, din fars söner, som var bättre än du. 14Se, Herren ska därför straffa ditt folk, dina barn, dina hustrur och allt vad du äger och har med en hemsökelse. 15Själv kommer du att råka ut för en svår invärtes sjukdom i inälvorna, så att de till slut faller ut till följd av sjukdomen.”
16Sedan uppeggade Herren filistéerna och araberna, som bodde intill kushiterna, mot Joram. 17De marscherade mot Juda, invaderade det och tog med sig allt de fann i kungens palats, till och med hans söner och hustrur. Ingen son lämnades kvar, förutom hans yngste son Joachas.
18Efter detta lät Herren en obotlig tarmsjukdom drabba honom. 19Efter en tid, efter ett par år, föll hans inälvor ut till följd av sjukdomen, och han dog under fruktansvärda plågor. Man tände ingen eld för att hedra honom som de hade gjort för hans fäder. 20Han var trettiotvå år gammal när han blev kung, och han regerade i åtta år i Jerusalem och gick bort utan att någon saknade honom. Han begravdes i Davids stad, men inte i kungagravarna.
