Nakig-estorya si Saul sa Kalag ni Samuel
1Niadtong mga panahona gitigom sa mga Filistihanon ang ilang mga sundalo aron sa pagpakiggira sa mga Israelinhon. Miingon si Akish kang David, “Ikaw ug ang imong mga tawo kinahanglang mouban kanamo sa pagpakiggira.” 2Miingon si David, “Oo, makita mo kon unsay akong mahimo, isip imong alagad.” Mitubag si Akish, “Maayo gayod! Himuon ko ikaw nga akong permanente nga badigard.”
3Patay na niadtong panahona si Samuel. Sa dihang namatay siya, nagsubo ang tanang taga-Israel alang kaniya, ug gilubong nila siya sa iyang lungsod sa Rama. Ug giabog ni Saul gikan sa Israel ang mga espiritista apil na ang mga nagapakig-estorya sa kalag sa patay.
4Unya, nagkampo ang mga Filistihanon didto sa Shunem, ug nagkampo usab si Saul ug ang mga Israelinhon didto sa Gilboa. 5Sa dihang nakita ni Saul ang mga sundalo sa mga Filistihanon, nahadlok siya pag-ayo. 6Busa nangutana siya sa Ginoo, apan wala siya tubaga sa Ginoo bisan pinaagi sa mga damgo, mga propeta, o pinaagi sa Urim.28:6 Urim: Butang nga ginagamit sa paghibalo sa kabubut-on sa Dios. 7Unya miingon si Saul sa iyang mga alagad, “Pangitai ninyo akog babaye nga espiritista nga akong kapangutan-an.” Mitubag ang iyang mga alagad, “Anaay usa sa Endor.”
8Busa nagpakaaron-ingnon si Saul pinaagi sa pagsul-ob ug ordinaryo nga bisti, ug pagkagabii niana miadto siya sa babaye uban sa iyang duha ka tawo. Pag-abot nila, miingon si Saul sa babaye, “Gusto kong makigsulti sa kalag sa usa ka tawo. Mahimo mo bang tawgon ang iyang kalag?” 9Apan miingon ang babaye kaniya, “Unsa, gusto mo ba nga mamatay ako? Nahibaloan mo man tingali kon unsa ang gihimo ni Saul. Giabog niya gikan sa Israel ang mga espiritista apil na ang mga nagapakig-estorya sa kalag sa patay. Busa ayaw ibutang sa kakuyaw ang akong kinabuhi.” 10Nanumpa si Saul kaniya, “Sa ngalan sa buhi nga Ginoo, dili ka gayod silotan sa paghimo niini.” 11Sa kataposan miingon ang babaye, “Kinsang kalag ang gusto mong akong tawgon?” Miingon si Saul, “Tawga si Samuel.”
12Busa gitawag sa babaye si Samuel. Ug sa dihang nakita niya si Samuel, misinggit siyag kusog kaayo ug miingon kang Saul, “Nganong gilingla mo ako? Ikaw man diay si Saul!” 13Miingon si Saul kaniya, “Ayaw kahadlok. Unsay imong nakita?” Mitubag ang babaye, “Nakita ko ang usa ka gamhanan nga kalag28:13 gamhanan nga kalag: sa Hebreo: Elohim. Ang buot ipasabot, dios o, gamhanan. nga nagagawas gikan sa yuta.” 14Nangutana si Saul, “Unsay iyang hitsura?” Mitubag siya, “Usa ka tigulang nga lalaki nga nagkupo.” Unya nasabtan ni Saul nga si Samuel kadto, ug miluhod siya agig pagtahod kaniya. 15Miingon si Samuel kang Saul, “Nganong gisamok mo ako pinaagi sa pagtawag kanako?” Miingon si Saul, “May dako akong problema. Nakiggira kanako ang mga Filistihanon ug gitalikdan na ako sa Dios. Wala na niya ako tubaga, bisag pinaagi sa mga propeta o mga damgo. Busa gipatawag ko ikaw aron sultihan mo ako kon unsa ang akong himuon.” 16Miingon si Samuel, “Nganong mangutana ka pa kanako? Dili ba gitalikdan ka na man sa Ginoo ug nahimong iyang kaaway? 17Gituman sa Ginoo ang iyang giingon pinaagi kanako. Gikuha niya ang gingharian sa Israel gikan kanimo ug gihatag sa sama kanimo nga Israelinhon nga mao si David. 18Gihimo kini sa Ginoo kanimo karon tungod kay wala mo tumana ang iyang sugo nga ipakita mo ang iyang kasuko sa mga Amalekanhon. 19Ugma itugyan ikaw niya ug ang mga Israelinhon ngadto sa mga Filistihanon, ug ikauban ko ikaw ug ang imong mga anak nga lalaki sa dapit sa mga patay.” 20Unya natumba si Saul ug mihagsa sa yuta. Labihan ang iyang kahadlok sa giingon ni Samuel. Naluya siya kay wala siya mokaon tibuok adlaw ug gabii.
21Miduol ang babaye kang Saul. Ug sa dihang nakita niya nga labihan ang kahadlok ni Saul, miingon siya, “Mahal nga Hari, gituman ko ang imong gisugo bisan nahibaloan ko nga anaa sa kakuyaw ang akong kinabuhi. 22Karon, palihog pamatia ako nga imong sulugoon. Hatagan ko ikaw ug pagkaon aron may kusog ka alang sa imong paglakaw.” 23Apan mibalibad si Saul. Miingon siya, “Dili ako mokaon.” Apan ang iyang mga tawo mitabang sa babaye sa pagpugos kaniya nga mokaon, busa misugot siya. Mibangon siya ug milingkod sa higdaanan. 24Diha-diha giihaw sa babaye ang iyang gipatambok nga toriyong baka. Unya mikuha siyag harina ug gimasa niya, ug nagluto siyag pan nga walay patubo. 25Pagkahuman, gidalit niya kadto kang Saul ug sa iyang mga tawo, ug mikaon sila. Unya milakaw sila niana gayong gabhiona.
Saul ber ett medium om hjälp
1Vid denna tid samlade filistéerna sin armé till krig mot Israel. ”Jag hoppas du förstår att du och dina män måste hjälpa mig i striden”, sa Akish till David. 2David svarade Akish: ”Ja, du ska nog få se vad din tjänare duger till!” ”Bra, då får du bli min personliga livvakt för alltid”, svarade Akish.
3Vid den här tiden var profeten Samuel död. Hela Israel hade sörjt honom och han låg begravd i sin hemstad Rama. Kung Saul hade också drivit bort andebesvärjare och spåmän ur landet.28:3 Gudsmannen Samuel var död. Saul hade dödat alla präster (se kap 22) och dessutom rensat landet från medier och spåmän. Det fanns alltså ingen att fråga, varken ond eller god.
4Filistéerna slog nu upp sitt läger vid Shunem och Saul och Israels armé var på Gilboaberget. 5Men när Saul såg filistéernas mäktiga armé, blev han fruktansvärt rädd 6och frågade Herren om råd. Herren vägrade dock att svara honom. Varken genom drömmar eller urim28:6 Efoden med urim (se 2:18) fanns hos den ende kvarlevande prästen som flytt till David. eller profeter kunde han få något besked. 7Saul befallde därför sina tjänare att leta reda på en andebesvärjerska som han kunde fråga till råds. Han fick då veta att det fanns en sådan kvinna i En-Dor. 8När natten kom, tog han på sig vanliga enkla kläder för att inte bli igenkänd och gick till kvinnans hem tillsammans med två av sina män.
”Frammana en ande åt mig”, sa han, ”en som jag uppger vid namn!” 9”Du vet väl att Saul har gjort sig av med andebesvärjare och spåmän från landet”, sa kvinnan. ”Försöker du fånga mig i en fälla och få mig dödad?” 10Men Saul svor: ”Så sant Herren lever, du kommer inte att bestraffas för det här!” 11Kvinnan svarade: ”Vem är det du vill jag ska mana fram?” ”Samuel”, svarade Saul.
12Men när kvinnan fick se Samuel, skrek hon till Saul: ”Varför har du lurat mig? Du är Saul!” 13”Var inte rädd”, sa kungen till henne. ”Vad ser du?” ”Jag ser ett gudaväsen28:13 Ordagrant: gud. som kommer upp ur jorden”, sa hon. 14”Hur ser han ut?” frågade Saul. ”Det är en gammal man, klädd i en mantel”, svarade kvinnan. Då förstod Saul att det var Samuel och han bugade sig djupt inför honom.
15”Varför har du stört mig genom att mana fram mig?” frågade Samuel. ”Därför att jag är i stora svårigheter”, svarade Saul. ”Filistéerna strider mot mig och Gud har lämnat mig och vill inte svara mig vare sig genom profeter eller drömmar. Därför har jag kallat på dig, för att fråga dig vad jag ska göra.”
16Men Samuel svarade: ”Varför frågar du mig, när Herren redan har lämnat dig och blivit din fiende? 17Han har gjort precis vad han sa att han skulle göra. Han har tagit riket ifrån dig och gett det till en annan, till David. 18Allt detta har kommit över dig, därför att du inte lydde Herrens befallning och inte verkställde hans vredesdom över amalekiterna.28:18 Se kap 15. 19Nu kommer både du och hela Israel att överlämnas åt filistéerna och i morgon kommer du och dina söner att vara här med mig. Herren kommer även att överlämna Israels armé åt filistéerna.”
20Då föll Saul raklång till marken av fruktan för Samuels ord. Han var alldeles utmattad, eftersom han inte hade ätit på ett dygn. 21När kvinnan kom till Saul och såg att han var skräckslagen, sa hon: ”Jag, din tjänarinna, lydde dig med risk för mitt liv och gjorde som du ville. 22Lyssna nu till mig, din tjänarinna, och låt mig ställa fram lite mat, så att du får äta och får nya krafter och orkar återvända hem!”
23Saul vägrade, han ville inte äta. Men när männen som var med honom också vädjade till honom, gav han till sist med sig. Han reste sig upp och satte sig på sängen. 24Kvinnan hade en gödkalv i huset och skyndade sig ut för att slakta den. Hon tog fram mjöl och gjorde en deg och bakade osyrat bröd. 25Sedan bar hon in maten till Saul och hans män och de åt innan de försvann ut i natten.
