1 Mga Hari 1 – APSD-CEB & HOF

Ang Pulong Sa Dios

1 Mga Hari 1:1-53

Ang Kataposang mga Adlaw ni Haring David

1Tigulang na kaayo si Haring David, ug bisan habolan pa siyag baga nga mga habol tugnawon gihapon siya. 2Busa miingon kaniya ang iyang mga alagad, “Mahal nga Hari, tugoti kami nga mangitag batan-ong dalaga nga moatiman kanimo. Padulga siya kanimo aron dili ka tugnawon.” 3Busa nangita silag matahom nga dalaga sa tibuok Israel, ug nakita nila si Abishag nga taga-Shunem, ug gidala nila kini ngadto sa hari. 4Matahom kaayo si Abishag, ug nahimo siyang tig-atiman sa hari. Apan wala gayod siya hilabti sa hari.

Buot si Adonia nga Mahimong Hari

5Unya, si Adonia nga anak ni David kang Hagit mipasigarbo nga siya ang mahimong hari. Busa nagaandam siyag mga karwahe, mga kabayo,1:5 mga kabayo: o, mga tigkabayo. ug 50 ka mga kalalakin-an nga mouna kaniya ingon nga mga guwardya. 6Wala gayod siya sukad badlonga sa iyang amahan nga si David, bisan sa pag-ingon na lang ug, “Nganong gibuhat mo man kini?” Guwapo kaayo si Adonia ug natawo siya sunod kang Absalom. 7Nakigsabot siya kang Joab nga anak ni Zeruya ug kang Abiatar nga pari mahitungod sa iyang plano nga mahimong hari, ug miuyon kining duha sa pagtabang kaniya. 8Apan wala mouyon kaniya si Zadok nga pari, si Benaya nga anak ni Jehoyada, si Propeta Natan, si Shimei, si Rei, ug ang mga badigard ni David.

9Usa ka adlaw, miadto si Adonia sa Bato sa Zohelet duol sa En Rogel, ug naghalad siya didto ug mga karnero, mga baka, ug pinatambok nga mga toriyong baka. Giimbitar niya ang tanan niyang mga igsoon nga lalaki nga mga anak ni David, ug ang halos tanang mga opisyal sa Juda. 10Apan wala niya imbitara sila si Propeta Natan, si Benaya, ang mga badigard sa hari, ug si Solomon nga iyang igsoon.

11Miadto si Natan kang Batsheba nga inahan ni Solomon ug nangutana, “Wala ka ba masayod nga gihimo ni Adonia nga anak ni Hagit, ang iyang kaugalingon nga hari, ug wala masayod niini si Haring David? 12Kon buot mo nga maluwas ang imong kinabuhi ug ang kinabuhi sa imong anak nga si Solomon, sunda ang akong tambag. 13Adtoa si Haring David ug ingna siya, ‘Mahal nga Hari, dili ba nga nagsaad ka kanako nga ang atong1:13 atong: sa Hebreo, akong. Mao usab sa bersikulo 17. anak nga si Solomon mao ang mopuli kanimo ingon nga hari? Nganong si Adonia man ang nahimong hari?’ 14Ug samtang nakigsulti ka sa hari, mosulod ako ug pamatud-an ko ang imong gisulti.”

15Busa miadto si Batsheba sa kuwarto sa hari. Tigulang na kaayo ang hari ug si Abishag nga taga-Shunem mao ang nagaatiman kaniya. 16Miyukbo si Batsheba agig pagtahod sa hari. Nangutana kaniya ang hari, “Unsay imong tuyo?”

17Mitubag si Batsheba, “Mahal nga Hari, misaad ka kanako sa ngalan sa Ginoo nga imong Dios nga ang atong anak nga si Solomon mao ang mopuli kanimo ingon nga hari. 18Apan karon si Adonia na ang nahimong hari, ug wala ka man lang gani masayod niini. 19Naghalad na siya ug daghang mga baka, pinatambok nga mga toriyong baka, ug mga karnero, ug giimbitar niya ang tanan mong mga anak nga lalaki, si Abiatar nga pari, ug si Joab nga komander sa imong mga sundalo, apan wala niya imbitara si Solomon nga imong alagad. 20Ug karon, Mahal nga Hari, nagahulat ang mga Israelinhon nga mosulti ka kon kinsa ang mopuli kanimo ingon nga hari. 21Kon dili ka mohatag sa imong hukom, ako ug ang akong anak nga si Solomon isipon na unya nga mga traidor kon patay ka na.”

22Samtang nakigsulti si Batsheba sa hari, miabot si Propeta Natan. 23May nagsulti sa hari nga miabot si Natan, busa gipasulod kini ngadto sa atubangan sa hari. Miyukbo si Natan agig pagtahod sa hari, 24ug miingon, “Mahal nga Hari, miingon ka ba nga si Adonia mao ang mopuli kanimo ingon nga hari? 25Karong adlawa naghalad siya ug daghang mga baka, pinatambok nga toriyong mga baka, ug mga karnero. Ug gipang-imbitar niya ang tanan mong mga anak nga lalaki, ang komander sa imong mga sundalo, ug si Abiatar nga pari. Karon nangaon ug nagainom sila uban kaniya, ug nagaingon, ‘Malungtarong kinabuhi alang sa Mahal nga Haring Adonia!’ 26Apan ako nga imong alagad wala niya imbitara, apil si Zadok nga pari, si Benaya nga anak ni Jehoyada, ug si Solomon nga imong alagad. 27Gitugotan mo ba kini Mahal nga Hari, ug wala mo lang kami pahibaloa kon kinsa ang mopuli kanimo ingon nga hari?”

Gihimo ni David si Solomon nga Hari

28Miingon si Haring David, “Paanhia dinhi si Batsheba.” Busa miadto si Batsheba sa hari. 29Unya nanumpa si Haring David, “Ipanumpa ko sa buhi nga Ginoo, nga nagluwas kanako sa tanang katalagman, 30nga tumanon ko karon ang akong gipanumpa kanimo sa ngalan sa Ginoo, ang Dios sa Israel, nga si Solomon nga atong1:30 atong: sa Hebreo, imong. anak mao ang mopuli kanako ingon nga hari.”

31Unya miyukbo si Batsheba agig pagtahod sa hari, ug miingon, “Mahal nga Haring David, hinaut nga magkinabuhi ka pa ug dugay!1:31 ug dugay: o, hangtod sa kahangtoran.32Miingon si Haring David, “Paanhia dinhi si Zadok nga pari, si Propeta Natan, ug si Benaya nga anak ni Jehoyada.” Busa miadto sila sa hari, 33ug miingon ang hari kanila, “Pasakya ninyo sa akong mula1:33 mula: sa English, mule. Tan-awa ang Lista sa mga Pulong sa luyo. Dinhi nga bersikulo babaye kini nga mula. Mao usab sa bersikulo 38 ug 44. si Solomon nga akong anak. Dad-a ninyo siya sa Gihon uban sa akong mga opisyal, 34ug didto dihogan ni Zadok ug ni Natan ug lana ang ulo ni Solomon sa pagpaila nga siya ang pinili nga hari sa Israel. Unya patingoga ninyo ang budyong ug singgit kamo, ‘Malungtarong kinabuhi alang sa Mahal nga Haring Solomon!’ 35Pagkahuman, ubani ninyo siya sa pagbalik dinhi. Molingkod siya sa akong trono ug mopuli kanako ingon nga hari. Siya ang akong gipili nga magdumala sa tibuok Israel ug Juda.”

36Mitubag si Benaya nga anak ni Jehoyada, “Tumanon namo kana! Hinaut nga itugot kana sa Ginoo nga imong Dios, Mahal nga Hari. 37Ug maingon nga ang Ginoo nagauban kanimo, Mahal nga Hari, hinaut nga magauban usab siya kang Solomon, ug himuon niya nga mas mauswagon ang iyang gingharian kaysa imong gingharian.”

38Busa milakaw sila si Zadok nga pari, si Propeta Natan, si Benaya nga anak ni Jehoyada, ug ang mga badigard ni David nga mga Keretnon ug mga Pelethanon. Gipasakay nila si Solomon sa mula ni Haring David ug gidala sa Gihon. 39Ug didto, gikuha ni Zadok gikan sa tolda ang sungay nga sudlanan ug lana, ug gidihogan niya si Solomon. Gipatingog nila ang budyong ug naninggit silang tanan, “Malungtarong kinabuhi alang sa Mahal nga Haring Solomon!” 40Misunod ang mga tawo kang Haring Solomon ngadto sa Jerusalem nga nagahugyaw sa kalipay ug nagapatukar ug mga plawta. Daw sa natay-og ang yuta sa ilang kasaba.

41Nadungog kini ni Adonia ug sa iyang mga bisita nga niadtong tungora nahuman na sa ilang pagkombira. Pagkadungog ni Joab sa budyong, nangutana siya, “Unsa bay nahitabo nga labihan man kasaba sa siyudad?” 42Samtang nagsulti pa siya, miabot si Jonatan nga anak ni Abiatar nga pari. Miingon si Adonia, “Sulod, kay maayo kang tawo, ug sigurado nga may dala kang maayong balita.” 43Mitubag si Jonatan, “Dili maayong balita, kay gihimo ni Haring David si Solomon nga hari. 44Gipaadto niya kini sa Gihon inubanan nila ni Zadok nga pari, Propeta Natan, Benaya nga anak ni Jehoyada, ug sa iyang mga badigard nga mga Keretnon ug mga Pelethanon. Gipasakay pa nila si Solomon sa mula sa hari. 45Pag-abot nila sa Gihon, gidihogan nila ni Zadok ug ni Natan si Solomon sa pagpaila nga siya na ang gipili nga hari. Bag-o lang sila nakabalik, maoy hinungdan nga nagahugyaw ang mga tawo sa siyudad. Mao kanang kasaba nga inyong nadungog. 46Ug karon si Solomon na ang nagalingkod sa trono ingon nga hari. 47Dugang pa gayod niini, miadto kang Haring David ang iyang mga opisyal sa pagpasidungog kaniya. Miingon sila, ‘Hinaut nga himuon sa imong Dios si Solomon nga mas bantogan kay kanimo, ug himuon niya nga mas mauswagon ang iyang gingharian kay sa imong gingharian.’ Miduko dayon si David diha sa iyang katre sa pagsimba sa Ginoo, 48ug miingon, ‘Dalaygon ang Ginoo, ang Dios sa Israel, nga mitugot nga makita ko karong adlawa ang mopuli kanako ingon nga hari.’ ”

49Pagkadungog niini sa mga bisita ni Adonia, nanindog sila nga labihan ang kahadlok, ug nagaiyahay ug panglakaw. 50Nahadlok usab si Adonia kang Solomon, busa miadto siya sa balaang tolda ug nanggunit sa mga sungay-sungay sa mga eskina sa halaran.1:50 Si bisan kinsa nga manggunit sa mga sungay-sungay sa mga eskina sa halaran dili patyon.

51Unya may nakasulti kang Solomon, “Nahadlok kanimo si Adonia, ug nanggunit siya karon sa mga sungay-sungay sa mga eskina sa halaran. Nagahangyo siya nga mosaad ka nga dili mo siya patyon.” 52Miingon si Solomon, “Kon magtinarong siya, dili gayod siya maunsa.1:52 dili gayod siya maunsa: sa literal, walay bisan usa sa iyang buhok nga mahulog sa yuta. Apan kon moluib siya mamatay siya.” 53Unya gipakuha ni Haring Solomon si Adonia didto sa halaran, ug pag-abot ni Adonia, miyukbo siya agig pagtahod kang Haring Solomon. Miingon si Solomon kaniya, “Pauli na.”

Hoffnung für Alle

1. Könige 1:1-53

Salomo wird König Davids Nachfolger

(Kapitel 1–5)

Adonijas Verschwörung

1König David war sehr alt geworden. Obwohl seine Diener ihn in viele Decken hüllten, fror er ständig. 2Da schlugen sie ihm vor: »Gestatte uns, dass wir für unseren Herrn, den König, eine junge, unberührte Frau suchen. Sie soll immer bei ihm sein und ihn liebevoll pflegen. Bestimmt wird dem König wieder warm, wenn sie in seinen Armen liegt.« 3So suchte man in ganz Israel nach einem schönen Mädchen. Schließlich wurde Abischag, eine sehr schöne junge Frau aus Schunem, ausgewählt und zum König gebracht. 4Abischag blieb von nun an immer bei ihm und pflegte ihn. Doch David schlief nicht mit ihr.

5-6Von seiner Frau Haggit hatte David einen Sohn namens Adonija. Er war ein Halbbruder von Absalom und nach dessen Tod Davids ältester Sohn. Er war ein schöner junger Mann. Von Kind auf hatte sein Vater ihn nie getadelt oder zurechtgewiesen. So war Adonija stolz und überheblich geworden, und er beschloss: »Ich werde der nächste König sein – ich und kein anderer!« Er beschaffte sich einen Wagen mit Pferden und eine fünfzig Mann starke Leibwache. 7Es gelang ihm, Joab, den Sohn von Davids Schwester Zeruja, und den Priester Abjatar für seine Pläne zu gewinnen, und die beiden unterstützten ihn. 8Aber der Priester Zadok, Benaja, ein Sohn von Jojada, und der Prophet Nathan schlossen sich ihm nicht an, und auch Schimi, Reï und Davids Elitetruppe standen nicht auf seiner Seite.

9Dann veranstaltete Adonija ein Opferfest bei der Quelle Rogel am Soheletstein. Er ließ Schafe, Rinder und gemästete Kälber schlachten. Alle Königssöhne und die Hofbeamten des Königs aus dem Stamm Juda hatte er eingeladen, 10aber nicht seinen Bruder Salomo, den Propheten Nathan, Benaja und die Elitesoldaten von David.

David ernennt Salomo zum Nachfolger

11Da eilte Nathan zu Salomos Mutter Batseba und fragte sie: »Hast du schon gehört? Adonija, der Sohn von Haggit, ist König geworden! Und David, unser Herr, weiß es nicht einmal! 12Dein Leben ist in Gefahr und auch das deines Sohnes Salomo. Darum folge jetzt meinem Rat: 13Geh zu König David und sag ihm: ›Mein Herr und König, du hast mir doch geschworen, dass mein Sohn Salomo dein Nachfolger wird. Du hast gesagt: Ich will, dass er einmal auf meinem Königsthron sitzt! Aber warum ist Adonija nun König geworden?‹ 14Und dann, während du noch mit dem König sprichst, komme ich dazu und bestätige deine Worte.«

15Sofort ging Batseba zum König, der sich jetzt meistens im innersten Zimmer des Palasts aufhielt. Er war ja inzwischen sehr alt geworden, und Abischag aus Schunem pflegte ihn. 16Batseba betrat den Raum, verneigte sich und warf sich vor dem König zu Boden. Er fragte sie: »Was hast du auf dem Herzen?« 17Da brachte sie ihr Anliegen vor: »Mein Herr, du selbst hast mir doch beim Herrn, deinem Gott, geschworen, dass mein Sohn Salomo dein Nachfolger wird. Du hast gesagt: ›Ich will, dass er einmal auf meinem Königsthron sitzt!‹ 18Aber was ist nun geschehen? Adonija ist König geworden, und du, mein Herr und König, weißt es nicht einmal! 19Er ließ sehr viele Stiere, gemästete Kälber und Schafe schlachten und hat alle Königssöhne zu einem Fest eingeladen. Auch der Priester Abjatar und dein Heerführer Joab sind dabei, nicht aber dein Sohn Salomo, der treu zu dir steht. 20Und nun, mein Herr und König, wartet ganz Israel gespannt darauf, dass du öffentlich deinen Nachfolger bestimmst. 21Wenn du jetzt nichts unternimmst, dann werden mein Sohn Salomo und ich als Hochverräter behandelt werden, sobald du gestorben bist. Denn der neue König wird seine Herrschaft durch uns bedroht sehen.«

22-23Während Batseba noch mit David sprach, meldete man dem König den Besuch des Propheten Nathan. Der Prophet betrat den Raum und verneigte sich vor dem König, bis sein Gesicht den Boden berührte. 24Dann sagte er: »Mein Herr und König, du hast nun wohl entschieden, wer dein Nachfolger wird. Sicher hast du angeordnet, dass Adonija auf deinem Königsthron sitzen soll! 25Auf jeden Fall ist er heute zur Quelle Rogel hinuntergegangen und ließ dort sehr viele Stiere, gemästete Kälber und Schafe schlachten. Er hat alle Prinzen, alle Heerführer und den Priester Abjatar zu einem Opferfest eingeladen. Und nun feiern sie dort ein rauschendes Fest. Sie essen und trinken und rufen: ›Hoch lebe König Adonija!‹ 26Mich aber, deinen ergebenen Knecht, Priester Zadok, Benaja, den Sohn von Jojada, und deinen Sohn Salomo, der treu zu dir hält, hat er nicht eingeladen. 27Hast du, mein Herr und König, das wirklich so befohlen? Hast du über die Köpfe deiner engsten Vertrauten hinweg deinen Nachfolger bestimmt?«

28Bevor der König antwortete, ließ er Batseba wieder hereinrufen. Sie kam und trat vor den König. 29-30Er sagte zu ihr: »Ja, ich habe dir versprochen, dass dein Sohn Salomo mein Nachfolger wird. Ich habe gesagt: Ich will, dass er einmal auf meinem Königsthron sitzt. Dies habe ich dir sogar mit einem Eid vor dem Herrn, dem Gott Israels, bekräftigt. Heute noch will ich dieses Versprechen einlösen, so wahr der Herr lebt, der mich aus jeder Not gerettet hat!« 31Da verneigte sich Batseba vor dem König, warf sich vor ihm nieder und berührte mit ihrem Gesicht den Boden. »Lang lebe mein Herr, der König David!«, rief sie.

32Darauf befahl David: »Ruft den Priester Zadok, den Propheten Nathan und Benaja, den Sohn von Jojada, her!« Bald standen die drei vor dem König. 33Er sagte zu ihnen: »Nehmt meine Leibwache mit und begleitet meinen Sohn Salomo hinunter zur Quelle Gihon! Salomo soll auf meinem eigenen Maultier reiten. 34Zadok und Nathan, ihr beide werdet ihn dort unten zum König über Israel salben. Und dann blast die Signalhörner und ruft: ›Hoch lebe König Salomo!‹ 35Danach geleitet ihn wieder zurück zum Palast! Er soll sich auf meinen Thron setzen, denn er ist mein Nachfolger. Ihn habe ich zum neuen Herrscher über Israel und Juda bestimmt.«

36»Ja, so soll es geschehen«, antwortete Benaja, der Sohn von Jojada, »möge der Herr, der Gott unseres Königs, seinen Segen dazu geben. 37So wie der Herr unserem König David beigestanden hat, so möge er nun Salomo beistehen; ja, er möge ihn noch mächtiger machen als meinen Herrn, den König David!« 38So geleiteten der Priester Zadok, der Prophet Nathan, Benaja, der Sohn von Jojada, und die königliche Leibgarde Salomo hinunter zur Quelle Gihon. Salomo ritt auf dem Maultier des Königs. 39Vorher hatte Zadok das Horn1,39 Hohle Widderhörner wurden bei feierlichen Salbungen als Ölgefäß benutzt. Vgl. »salben/Salbung« in den Sacherklärungen. mit Öl aus dem Heiligtum geholt. Er salbte Salomo zum neuen König. Sie bliesen die Hörner, und das Volk jubelte: »Hoch lebe König Salomo!« 40Danach zogen sie wieder hinauf zum Palast, und viele Menschen folgten ihnen; sie spielten auf Flöten und jubelten vor Freude so laut, dass die Erde bebte.

Adonija gibt auf

41Adonija und seine Gäste hatten gerade ihr Festmahl beendet, da drangen auch schon die Jubelrufe aus der Stadt an ihre Ohren. Als auch noch die Hörner zu hören waren, fragte Joab erstaunt: »Was soll dieser Lärm in der Stadt?« 42Joab hatte noch nicht ausgeredet, da erschien Jonatan, der Sohn des Priesters Abjatar. »Komm, setz dich zu uns!«, lud Adonija ihn ein. »Du bist ein zuverlässiger Mann; bestimmt bringst du uns gute Nachrichten!«

43»Nein, leider nicht!«, entgegnete Jonatan. »Unser Herr, König David, hat Salomo als seinen Nachfolger eingesetzt! 44Er hat ihn auf seinem Maultier reiten lassen, und der Priester Zadok, der Prophet Nathan, Benaja, der Sohn von Jojada, und die ganze königliche Leibwache begleiteten ihn. 45Unten bei der Quelle Gihon haben Zadok und Nathan ihn zum König gesalbt. Dann sind sie alle mit lautem Jubel wieder zum Palast hinaufgezogen. Die ganze Stadt ist auf den Beinen. Das ist der Lärm, den ihr hört. 46Und stellt euch vor, Salomo hat sich bereits auf den Königsthron gesetzt! 47Alle Getreuen des Königs sind zu unserem Herrn, dem König David, hineingegangen, um ihn zu dieser Entscheidung zu beglückwünschen: ›Dein Gott mache Salomo noch berühmter als dich‹, haben sie gesagt. ›Möge er noch mächtiger werden als du!‹ Der König aber hat seinen Kopf geneigt und auf seinem Bett den Herrn angebetet. 48›Gepriesen sei der Herr, der Gott Israels!‹, hat er gerufen. ›Heute hat er einen meiner Söhne als meinen Nachfolger auf den Thron gesetzt. Dem Herrn sei Dank, dass ich diesen Augenblick noch erleben darf!‹«

49Da packte Adonijas Gäste der Schreck. Sie sprangen auf und liefen in alle Richtungen davon. 50Auch Adonija bekam es mit der Angst zu tun. Er fürchtete Salomos Rache. Darum flüchtete er zum Brandopferaltar und hielt sich an dessen Hörnern fest.1,50 Der Altar galt als Asylort für Verbrecher. An diesem heiligen Ort durften sie nicht umgebracht werden. 51Jemand ging zu Salomo und berichtete ihm: »Adonija hat große Angst vor dem König Salomo. Darum hält er sich an den Hörnern des Altars fest und ruft: ›Hier bleibe ich, bis König Salomo mir schwört, dass er mich nicht hinrichten lässt.‹« 52Salomo versprach: »Solange Adonija mir treu ergeben ist, soll ihm kein Haar gekrümmt werden. Doch sobald er sich etwas zuschulden kommen lässt, wird er hingerichtet!«

53Darauf ließ der König Adonija vom Altar wegholen. Adonija ging sogleich zu Salomo und warf sich ihm zu Füßen. Salomo aber sagte zu ihm: »Geh jetzt nach Hause!«