Amplified Bible

Psalm 74

An Appeal against the Devastation of the Land by the Enemy.

A skillful song, or a didactic or reflective poem, of Asaph.

1O God, why have You rejected us forever?
Why does Your anger smoke against the sheep of Your pasture?

Remember Your congregation, which You have purchased of old,
Which You have redeemed to be the tribe of Your inheritance;
Remember Mount Zion, where You have dwelt.

Turn your footsteps [quickly] toward the perpetual ruins;
The enemy has damaged everything within the sanctuary.

In the midst of Your meeting place Your enemies have roared [with their battle cry];
They have set up their own emblems for signs [of victory].

It seems as if one had lifted up
An axe in a forest of trees [to set a record of destruction].

And now all the carved work [of the meeting place]
They smash with hatchets and hammers.

They have burned Your sanctuary to the ground;
They have profaned the dwelling place of Your [a]name.

They said in their heart, “Let us completely subdue them.”
They have burned all the meeting places of God in the land.

We do not see our symbols;
There is no longer any prophet [to guide us],
Nor does any among us know for how long.
10 
O God, how long will the adversary scoff?
Is the enemy to revile Your name forever?
11 
Why do You withdraw Your hand, even Your right hand [from judging the enemy]?
Remove Your hand from Your chest, destroy them!

12 
Yet God is my King of old,
Working salvation in the midst of the earth.
13 
You divided the [Red] Sea by Your strength;
You broke the heads of the [b]sea monsters in the waters.
14 
You crushed the heads of [c]Leviathan (Egypt);
You gave him as food for the creatures of the wilderness.
15 
You broke open fountains and streams;
You dried up ever-flowing rivers.
16 
The day is Yours, the night also is Yours;
You have established and prepared the [heavenly] light and the sun.
17 
You have defined and established all the borders of the earth [the divisions of land and sea and of the nations];
You have made summer and winter.

18 
Remember this, O Lord, the enemy has scoffed,
And a foolish and impious people has spurned Your name.
19 
Oh, do not hand over the soul of your turtledove to the wild beast;
Do not forget the life of Your afflicted forever.
20 
Consider the covenant [You made with Abraham],
For the dark places of the land are full of the habitations of violence.
21 
Let not the oppressed return dishonored;
Let the afflicted and needy praise Your name.

22 
Arise, O God, plead Your own cause;
Remember how the foolish man scoffs at You all day long.
23 
Do not forget the [clamoring] voices of Your adversaries,
The uproar of those who rise against You, which ascends continually [to Your ears].

Notas al pie

  1. Psalm 74:7 See note Deut 12:5.
  2. Psalm 74:13 Symbolic of Egypt’s power.
  3. Psalm 74:14 See note Job 41:1.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 74

Psalm 74

Klagan över landets och templets förstörelse

1Maskil. Av Asaf.[a]

Gud, varför har du förkastat oss för evigt?

Varför brinner din vrede mot fåren på dina egna ängar?

2Kom ihåg din församling

som du en gång vann åt dig,

ditt folk som du friköpte till din egendom,

Sions berg, din boning.

3Styr dina steg mot de eviga ruinerna.

Fienden har ödelagt allting i helgedomen.

4Dina fiender har skränat i ditt hus

och ställt upp sina egna tecken där.

5Det var som när man slår med yxor

i en tät skog.

6De slog sönder alla snidade paneler

med yxor och bräckjärn.

7De satte eld på din helgedom,

så att den brann ner till grunden.

De vanhelgade ditt namns boning.

8De sa för sig själva:

”Vi ska krossa dem helt.”

De brände ner alla gudstjänstplatser i landet.

9Vi ser inte våra tecken.

Profeterna är borta.

Ingen av oss vet hur länge detta varar.

10Gud, hur länge ska fienden få håna?

Ska fienden för all framtid få dra ditt namn i smutsen?

11Varför griper du inte in utan håller tillbaka din högra hand?

Dra fram den ur din mantel och förgör dem!

12Gud, sedan urminnes tid har du varit min kung.

Du kommer med räddning till jorden.

13Med din styrka besegrade du Havet.

Du klöv havsodjurens huvuden,

14du krossade Leviatans huvuden

och gav honom till mat åt öknens varelser.[b]

15Du öppnade källor och strömmar,

du lät starka strömmar torka ut.

16Både dag och natt är din egendom,

och du satte dit både ljuset och solen.

17Du har satt jordens gränser,

och du skapade sommaren och vintern.

18Men Herre, tänk på hur fienden hånar

och hur dåraktigt folk föraktar ditt namn.

19Utlämna inte din turturduva[c] åt dessa rovdjur,

glöm inte dina hjälplösa för alltid.

20Kom ihåg ditt förbund!

Landets mörka hörn är våldets boningar.

21Låt inte den förtryckte dra sig undan i skam,

låt de fattiga och förtryckta prisa ditt namn.

22Res dig, Gud, och försvara din sak!

Tänk på hur du dagen lång hånas av dårar.

23Ha inte överseende med dina motståndares skrik

och fienders larm som ständigt hörs.

Notas al pie

  1. 74:1 Psalmen kan vara skriven efter templets förstörelse 587 f.Kr.
  2. 74:14 Verser 13-15 syftar antingen på skapelsen eller på uttåget ur Egypten.
  3. 74:19 Enligt bl.a. Septuaginta den som prisar dig.