Amplified Bible

Judges 18

Danites Seek Territory

1In those days there was no king in Israel; and in those days the tribe of the Danites was seeking an inheritance [of land] for themselves to live in, for until then an [a]inheritance had not been allotted to them as a possession among the tribes of Israel. So the sons of Dan sent from the total number of their [extended] family five brave men from Zorah and Eshtaol, to scout the land and to explore it; and they said to them, “Go, explore the land.” They came to the hill country of Ephraim, to the house of Micah, and lodged there. When they passed near Micah’s house, they recognized the voice of the young man, the Levite, and they turned aside there and said to him, “Who brought you here? And what are you doing in this place? And what do you have here?” And he said to them, “Micah has done this and that for me, and he has hired me and I have become his priest.” And they said to him, “Please ask of God, so that we may know whether our journey on which we are going will be successful.” The priest said to them, “Go in peace; the journey on which you are going is acceptable to the Lord.”

Then the five men went on and came to Laish and saw the people who were there, [how they were] living securely in the style of the Sidonians, quiet and peaceful; and there was no oppressive magistrate in the land humiliating them in anything, and they were far from the Sidonians and had no dealings with anyone. The five men came back [home] to their brothers at Zorah and Eshtaol, and their brothers said to them, “What do you have to report?” They said, “Arise, let us go up against them; for we have seen the land, and behold, it is very good (fertile). Will you sit still and do nothing? Do not hesitate to go, to enter, to take possession of the land. 10 When you enter, you will come to people [feeling] safe and secure with a spacious land [widely extended on all sides]; for God has given it into your hands—a place where there is no lack of anything that is on the earth.”

11 Then from the [tribal] family of the Danites, from Zorah and from Eshtaol, six hundred men armed with weapons of war set out. 12 They went up and camped at Kiriath-jearim in Judah. Therefore they have called that place [b]Mahaneh-dan to this day; it is west of Kiriath-jearim. 13 They went on from there to the hill country of Ephraim and came to Micah’s house.

Danites Take Micah’s Idols

14 Then the five men who had gone to scout the country of Laish said to their relatives, “Do you know that there are in these houses an ephod, teraphim, an image [of silver-plated wood], and a cast image [of solid silver]? Now therefore, consider what you should do.” 15 So they turned in that direction and came to the house of the young Levite, at the home of Micah, and asked him how he was doing. 16 Now the six hundred men armed with their weapons of war, who were of the sons of Dan, stood at the entrance of the gate. 17 Now the five men who had gone to scout the land went up and entered the house and took the image [of silver-plated wood], the ephod, the teraphim, and the cast image [of solid silver], while the priest stood by the entrance of the gate with the six hundred men armed with weapons of war. 18 When these [five men] went into Micah’s house and took the [plated] image, the ephod, the teraphim, and the cast image, the priest asked them, “What are you doing?” 19 They said to him, “Keep quiet, put your hand over your mouth and come with us, and be a father and a priest to us. Is it better for you to be a priest to the house of one man, or to be a priest to a tribe and family in Israel?” 20 The priest’s heart was glad [to hear that], and he took the ephod, the teraphim, and the image, and went among the people.

21 So they turned and left, and they put the children, the livestock, and the valuables and supplies in front of them. 22 When they had gone some distance from the house of Micah, the men who were [living] in the houses near Micah’s house assembled [as a militia] and overtook the sons of Dan. 23 They shouted to the Danites, who turned and said to Micah, “What is your reason for assembling [against us]?” 24 He said, “You have taken away my gods which I have made, and the priest, and have gone away; what else do I have left? How can you say to me, ‘What is your reason?’” 25 The sons of Dan said to him, “Do not let your voice [of complaint] be heard among us, or else angry men will assault you and you will lose your life, along with the lives of [everyone in] your household.” 26 Then the Danites went on their way; and Micah saw that they were too strong for him, so he turned and went back to his house.

27 They took the [idolatrous] things that Micah had made, and his priest, and they came to Laish, to a people who were quiet and secure; and they struck them with the edge of the sword and burned the city with fire. 28 And there was no one to rescue them because it was far from Sidon and they had no dealings with anyone. It was in the valley which belongs to Beth-rehob. And they rebuilt the city and lived in it. 29 They named the city Dan, after Dan their forefather who was born to Israel (Jacob); however, the original name of the city was Laish. 30 The [tribe of] the sons of Dan set up the image [of silver-plated wood] for themselves; and Jonathan the son of Gershom, the son of [c]Moses, and his sons were priests to the tribe of the Danites until the day of the captivity and exile from the land. 31 So they set up for themselves Micah’s [silver-plated wooden] image which he had made, and kept it throughout the time that the house (tabernacle) of God was at Shiloh.

Notas al pie

  1. Judges 18:1 Their original tribal allotment (Josh 19:40-48) was sufficient; the problem was that they did not subdue the Amorites (Judg 1:34) and the Philistines, who controlled the territory.
  2. Judges 18:12 I.e. the camp of Dan.
  3. Judges 18:30 Changed to Manasseh in the Hebrew text.

Nya Levande Bibeln

Domarboken 18

Mikas avgudar blir stulna

1Det fanns inte någon kung i Israel vid den här tiden. Daniterna försökte fortfarande hitta en plats att slå sig ner på, för de hade ännu inte lyckats driva bort dem som bodde i det land som skulle vara deras.

De valde ut fem tappra män från Sorga och Estaol att spionera på landet där de skulle bo. De representerade varje släkt i stammen. När de kom till Efraims bergsbygd stannade de i Mikas hem över natten.

De lade märke till den unge prästens dialekt och tog honom avsides och frågade: Vad gör du här? Varför har du kommit hit?

Då berättade han för dem om sin överenskommelse med Mika och att han var dennes personlige präst.

Då kan du väl fråga Gud om vår resa kommer att lyckas, bad de honom.

Ja, svarade prästen. Allt är i sin ordning. Herren kommer att ta hand om er.

De fem männen fortsatte och kom till Lais, där de lade märke till hur trygga alla verkade vara. Människorna där uppträdde precis som de lugna och säkra sidonierna. Dessutom var de rika. De var inte alls beredda på att bli anfallna, utan de levde lugnt och fredligt, och det fanns ingen stam i grannskapet som var tillräckligt stark för att anfalla dem. De bodde långt från Sidon och hade mycket liten eller ingen kontakt med grannstäderna.

De fem spionerna återvände så småningom till sitt folk i Sorga och Estaol.Nå, hur var det? Vad säger ni? frågade man dem.

9-10 Männen svarade: Låt oss gå till anfall. Vi har sett landet, och det är bara för oss att inta det. Det finns gott om plats, och det är en underbar trakt. Folket är inte heller berett på att försvara sig. Kom nu, och låt oss gå dit! Det är Gud som gett oss det!

11 Sexhundra beväpnade män ur Dans stam drog ut från Sorga och Estaol.

12 De slog läger vid Kirjat-Jearim i Juda, och den platsen kallas än i dag för Dans läger.

13 Sedan fortsatte de till Efraims bergsbygd.När de skulle gå förbi Mikas hem,

14 berättade de fem spionerna för de övriga: Det finns en efod därinne, en del husgudar och många försilvrade avgudar. Det är ju självklart vad vi ska göra!

15-16 De fem spionerna gick fram till huset, och medan alla de beväpnade männen stod utanför porten hälsade de på den unge prästen.

17 Sedan gick de fram och lade beslag på avbilderna, efoden och husgudarna.

18 Vad gör ni? frågade den unge prästen, när han såg dem bära ut avgudabilderna.

19 Var tyst och följ med oss, sa de. Bli präst åt oss i stället. Är det inte bättre för dig att vara präst åt en hel stam i Israel än åt bara en enda man i hans privata hus?

20 Den unge prästen blev då mycket glad åt att få följa med dem, och han tog med efoden, husguden och den snidade avgudabilden.

21 De fortsatte sedan sin vandring med barnen, boskapen och de mest värdefulla ägodelarna främst i kolonnen.

22 När de hunnit en bit på väg från Mikas hem, kom Mika och hans grannar efter dem

23 och ropade till dem att stanna.Vad menar du med att förfölja oss på det här sättet? frågade daniterna.

24 Vad menar ni med att fråga vad jag vill? svarade Mika. Ni har ju tagit med er alla mina avgudabilder och min präst, och jag har ingenting kvar!

25 Vi vill inte höra ett ord till från dig, svarade männen. Annars kan det hända att någon ilsknar till och dödar er allesammans.

26 De fortsatte sin färd, och när Mika såg att de var alldeles för många för att han skulle kunna göra något åt det, vände han om hem.

27 De nådde snart fram till Lais med Mikas präst och avgudar. De dödade det intet ont anande folket och brände sedan ner staden.

28 Ingen kom för att hjälpa invånarna i staden, för de bodde alldeles för långt borta från Sidon, och de hade inte kontakt med några av sina grannar.Detta utspelades i dalen nära Bet-Rehob. Dans män byggde upp staden igen och bosatte sig där.

29 Staden fick namnet Dan efter deras förfader, Israels son, men ursprungligen hette den Lais.

30 De satte upp avgudabilden och utvalde Jonatan, Gersoms son och Moses sonson, att tillsammans med sina söner bli deras präster,

31 och Mikas avgudastaty tillbads av Dans stam så länge tabernaklet var kvar i Silo.