Amplified Bible

2 Corinthians 2

Reaffirm Your Love

1But I made up my mind not to grieve you with another painful visit. For if I cause you grief [by a well-deserved rebuke], who then provides me enjoyment but the very one whom I have made sad? And I [a]wrote this same thing to you, so that when I came, I would not be filled with sorrow by those who ought to make me glad, for I trusted in you and felt confident that my joy would be shared by all of you. For I wrote to you out of great distress and with an anguished heart, and with many tears, not to cause you sorrow but to make you realize the [overflowing] love which I have especially for you.

But if [b]someone has caused [all this] sorrow, he has caused it not to me, but in some degree—not to put it too severely—[he has distressed and grieved] all of you. For such a one this punishment by the majority is sufficient, so instead [of further rebuke, now] you should rather [graciously] forgive and comfort and encourage him, to keep him from being overwhelmed by excessive sorrow. Therefore I urge you to reinstate him in your affections and reaffirm your [c]love for him. For this was my purpose in writing, to see if you would stand the test, whether you are obedient and committed to following my instruction in all things. 10 If you forgive anyone anything, I too forgive [that one]; and what I have forgiven, if I have forgiven anything, has been for your sake in the presence of [and with the approval of] Christ, 11 to keep Satan from taking advantage of us; for we are not ignorant of his schemes.

12 Now when I arrived at Troas to preach the good news of Christ, even though a door [of opportunity] opened for me in the Lord, 13 my spirit could not rest because I did not find my brother Titus there; so saying goodbye to them, I left for Macedonia.

14 But thanks be to God, who always leads us in triumph in Christ, and through us spreads and makes evident everywhere the sweet fragrance of the knowledge of Him. 15 For we are the sweet fragrance of Christ [which ascends] to God, [discernible both] among those who are being saved and among those who are perishing; 16 to the latter one an aroma from death to death [a fatal, offensive odor], but to the other an aroma from life to life [a vital fragrance, living and fresh]. And who is adequate and sufficiently qualified for these things? 17 For we are not like many, [acting like merchants] peddling God’s word [shortchanging and adulterating God’s message]; but from pure [uncompromised] motives, as [commissioned and sent] from God, we speak [His message] in Christ in the sight of God.

Notas al pie

  1. 2 Corinthians 2:3 Many scholars believe the contents of the communication to which Paul refers in this verse are implied within vv 5-11, and again in 7:5-12.
  2. 2 Corinthians 2:5 The incident and offender to which Paul is referring is unclear, but it may have involved some affront or challenge to Paul’s position or authority during his visit to Corinth.
  3. 2 Corinthians 2:8 The key to understanding this and other statements about love is to know that this love (the Greek word agape) is not so much a matter of emotion as it is of doing things for the benefit of another person, that is, having an unselfish concern for another and a willingness to seek the best for other believers.

Nya Levande Bibeln

2 Korinthierbrevet 2

1Nej, sa jag till mig själv, jag ska inte göra det. Jag ska inte plåga dem med ännu ett smärtsamt besök.

För om jag gör er ledsna, vem ska då göra mig glad? Det är ni som ska göra det, och hur skulle ni kunna det om jag gör er sorgsna?

Därför skrev jag till er som jag gjorde i mitt sista brev, för att ni skulle kunna reda upp problemen innan jag kommer. När jag sedan äntligen kommer, så behöver jag inte bli ledsen för deras skull som egentligen borde ge mig den största glädjen. Jag var övertygad om att er lycka var så sammankopplad med min, att inte heller ni skulle vara lyckliga, om jag inte kom med glädje.

Ni kan inte ana hur svårt det var för mig att skriva det förra brevet! Det krossade nästan mitt hjärta, och jag säger er uppriktigt att jag grät över det. Jag ville inte göra er illa, men jag var tvungen att visa hur mycket jag älskar er och bryr mig om vad som händer med er.

Förlåt den som har felat

5-6 Kom ihåg att den man som jag skrev om, han som orsakade alla svårigheterna, inte har bedrövat mig i samma utsträckning som han har vållat alla er smärta, även om jag upplevt min del i det också. Jag vill inte vara hårdare mot honom än jag behöver vara. Han har blivit tillräckligt straffad genom ert gemensamma avståndstagande.

Nu är det dags att förlåta honom och trösta honom, annars blir han kanske så bitter och modlös att han inte kan repa sig.

Var nu snälla och visa honom att ni fortfarande älskar honom varmt.

Jag skrev till er som jag gjorde, också för att få reda på hur långt ni var villiga att lyda.

10 När ni förlåter någon, så gör jag det också, och vad jag har förlåtit (i den utsträckning det har berört också mig) har jag förlåtit med Kristi auktoritet och för ert eget bästa.

11 Ännu ett skäl att förlåta är att ni därigenom undviker att bli överlistade av Satan, för vi vet vad han är ute efter.

12 När jag kom till staden Troas, gav Herren mig fantastiska möjligheter att predika evangeliet.

13 Men Titus, min käre broder, var inte där för att möta mig, och jag kunde inte känna mig riktigt lugn, för jag undrade var han var och vad som hade hänt honom. Därför tog jag farväl av vännerna och åkte genom hela Makedonien för att försöka hitta honom.

Seger på grund av Kristus

14 Men Gud vare tack som har vunnit seger genom vad Kristus gjorde. Vi får gå med i hans triumftåg och berätta för andra om Herren och sprida det glada budskapet som en välluktande doft.

15 Våra liv har nämligen en ljuvlig och livgivande doft på grund av vår gemenskap med Gud. Det är kristuslivets blomdoft inom oss, som både de kristna och de som inte är kristna runt omkring oss känner.

16 För dem som inte tror tycks detta vara en skrämmande påminnelse om död och dom, men för dem som känner Kristus är vi en livets doft. Men vilka är vuxna en sådan uppgift som denna?

17 Bara de som likt oss själva är helhjärtade människor och som är sända av Gud och inför honom talar i Kristi kraft. Vi är inte som dessa många brödpredikanter, som gör affär av Guds ord och bara predikar för att få sitt levebröd.