Amplified Bible

1 Corinthians 14

Prophecy a Superior Gift

1Pursue [this] love [with eagerness, make it your goal], yet earnestly desire and cultivate the spiritual gifts [to be used by believers for the benefit of the church], but especially that you may [a]prophesy [to foretell the future, to speak a new message from God to the people]. For one who speaks in an unknown tongue does not speak to people but to God; for no one understands him or catches his meaning, but by the Spirit he speaks mysteries [secret truths, hidden things]. But [on the other hand] the one who prophesies speaks to people for edification [to promote their spiritual growth] and [speaks words of] encouragement [to uphold and advise them concerning the matters of God] and [speaks words of] consolation [to compassionately comfort them]. One who speaks in a tongue edifies himself; but one who prophesies edifies the church [promotes growth in spiritual wisdom, devotion, holiness, and joy]. Now I wish that all of you spoke in unknown tongues, but even more [I wish] that you would prophesy. The one who prophesies is greater [and more useful] than the one who speaks in tongues, unless he translates or explains [what he says], so that the church may [b]be edified [instructed, improved, strengthened].

Now, believers, if I come to you speaking in unknown tongues, how will I benefit you unless I also speak to you [clearly] either by revelation [revealing God’s mystery], or by knowledge [teaching about God], or by prophecy [foretelling the future, speaking a new message from God to the people], or by instruction [teaching precepts that develop spiritual maturity]? Yet even lifeless things, whether flute or harp, when producing a sound, if they do not produce distinct [musical] tones, how will anyone [listening] know what is piped or played? And if the [war] bugle produces an indistinct sound, who will prepare himself for battle? So it is with you, if you speak words [in an unknown tongue] that are not intelligible and clear, how will anyone understand what you are saying? You will be talking into the air [wasting your breath]! 10 There are, I suppose, a great many kinds of languages in the world [unknown to us], and none is lacking in meaning. 11 But if I do not know the meaning of the language, I will [appear to] be a [c]foreigner to the one who is speaking [since he knows exactly what he is saying], and the one who is speaking will [appear to] be a foreigner to me. 12 So it is with you, since you are so very eager to have spiritual gifts and manifestations of the Spirit, strive to excel in ways that will build up the church [spiritually].

13 Therefore let one who speaks in a tongue pray that he may [be gifted to] translate or explain [what he says]. 14 For if I pray in a tongue, my spirit prays, but my mind is unproductive [because it does not understand what my spirit is praying]. 15 Then what am I to do? I will pray with the [d]spirit [by the Holy Spirit that is within me] and I will pray with the mind [using words I understand]; I will sing with the spirit [by the Holy Spirit that is within me] and I will sing with the mind [using words I understand]. 16 Otherwise if you bless [and give thanks to God] in the spirit only, how will any outsider or someone who is not gifted [in spiritual matters] say the “Amen” [of agreement] to your thanksgiving, since he does not know what you are saying? 17 You are giving thanks well enough [in a way that God is glorified], but the other person [who does not understand you] is not edified [and spiritually strengthened since he cannot join in your thanksgiving]. 18 I thank God that I speak in [unknown] tongues more than all of you; 19 nevertheless, in public worship I would rather say five understandable words in order to instruct others, than ten thousand words in a tongue [which others cannot understand].

Instruction for the Church

20 Brothers and sisters, do not be children [immature, childlike] in your thinking; be infants in [matters of] evil [completely innocent and inexperienced], but in your minds be mature [adults]. 21 It is written in the Law, “By men of strange tongues and by the lips of foreigners I will speak to this people, and not even then will they listen to Me,” says the Lord. 22 Therefore, [unknown] tongues are [meant] for a [supernatural] sign, not to believers but to unbelievers [who might be receptive]; while prophecy [foretelling the future, speaking a new message from God to the people] is not for unbelievers but for believers. 23 So then, if the whole church gathers together and all of you speak in [unknown] tongues, and outsiders or those who are not gifted [in spiritual matters] or unbelievers come in, will they not say that you are out of your mind? 24 But if all prophesy [foretelling the future, speaking a new message from God to the people], and an unbeliever or outsider comes in, he is convicted [of his sins] by all, and he is called to account by all [because he can understand what is being said]; 25 the secrets of his heart are laid bare. And so, falling on his face, he will worship God, declaring that God is really among you.

26 What then is the right course, believers? When you meet together, each one has a psalm, a teaching, a revelation (disclosure of special knowledge), a tongue, or an interpretation. Let everything be constructive and edifying and done for the good of all the church. 27 If anyone speaks in a tongue, it should be limited to two or at the most three, and each one speaking in turn, and one must interpret [what is said]. 28 But if there is no one to interpret, the one [who wishes to speak in a tongue] must keep silent in church; let him speak to himself and to God. 29 Let two or three prophets speak [as inspired by the Holy Spirit], while the rest pay attention and weigh carefully what is said. 30 But if an inspired revelation is made to another who is seated, then the first one must be silent. 31 For [in this way] you can all prophesy one by one, so that everyone may be instructed and everyone may be encouraged; 32 for the spirits of prophets are subject to the prophets [the prophecy is under the speaker’s control, and he can stop speaking]; 33 for God [who is the source of their prophesying] is not a God of confusion and disorder but of peace and order.

As [is the practice] in all the churches of the saints (God’s people),

34 the [e]women should be silent in the churches, for they are not authorized to speak, but are to take a subordinate place, as the Law says. 35 If there is anything they want to learn [that is, if they have questions about anything being said or taught], they are to ask their own husbands at home; for it is improper for a [f]woman to talk in church. 36 Did the word of the Lord originate from you [Corinthians], or has it come to you only [so that you know best what God requires]?

37 If anyone thinks and claims that he is a prophet [a true spokesman for God] or spiritually astute [filled with and energized by the Holy Spirit], let him recognize that the things which I write to you are the Lord’s commandment. 38 If anyone does not recognize this [that it is a command of the Lord], he is not recognized [by God].

39 Therefore, believers, desire earnestly to prophesy [to foretell the future, to speak a new message from God to the people], and do not forbid speaking in unknown tongues. 40 But all things must be done appropriately and in an orderly manner.

Notas al pie

  1. 1 Corinthians 14:1 In both the Old and the New Testaments, prophets are divinely inspired to foretell the future in the process of delivering God’s word to the people. Paul is saying to the Corinthians that all gifts are worthy and necessary (cf 12:11, 18, 29, 30), but that they should give the gift of prophecy the highest priority (cf Deut 18).
  2. 1 Corinthians 14:5 Lit receive edification.
  3. 1 Corinthians 14:11 Lit barbarian, i.e. one who did not speak Greek; especially a person from an uncivilized region whose speech could not be readily translated.
  4. 1 Corinthians 14:15 May refer to Paul’s spirit, the Holy Spirit, or the gifts of the Holy Spirit.
  5. 1 Corinthians 14:34 When used elsewhere in the New Testament, in specific reference to a woman (cf Eph 5:22; Col 3:18; Titus 2:4, 5; 1 Peter 3:1, 5), this word refers to a married woman, so these admonitions (vv 34, 35) may be directed primarily to the wives of believing husbands.
  6. 1 Corinthians 14:35 Paul does not comment on unmarried women; they probably have to abide by the prohibition against speaking out in church as well, and ask questions outside the service.

Nya Levande Bibeln

1 Korinthierbrevet 14

Profetia och tungotal

1Låt kärleken vara ert främsta mål, men be om de speciella gåvor som den helige Ande ger, och särskilt om gåvan att profetera.

Om din gåva är att tala i tungor, det vill säga tala på ett språk som du inte har lärt dig, så talar du till Gud och inte till människor, eftersom de inte kan förstå dig. Du talar genom Andens kraft, men allt du säger är en hemlighet.

Men den som profeterar förkunnar Guds budskap. Han hjälper andra att växa i Herren och uppmuntrar och tröstar dem.

En person som talar i tungor får alltså själv hjälp till att växa i Anden, men den som profeterar kommer med budskap från Gud, och bygger upp hela församlingen.

Jag önskar att ni alla hade gåvan att tala i tungor, men jag önskar ännu mer att ni alla kunde profetera och förkunna Guds budskap. Det är nämligen en större och mer användbar utrustning än att tala på okända språk, om du inte efteråt kan tolka vad du har sagt, så att de andra också kan få någon nytta av det.

Kära vänner, tänk er att jag själv skulle komma till er och tala på ett språk som ni inte förstod. Till vilken nytta skulle det vara? Men om jag på ett språk som ni förstår, talar om vad Gud har visat mig och berättar om det jag känner till och om vad som ska hända och om de stora sanningarna i Guds ord - så är det vad ni behöver och det kommer att hjälpa er.

Om ett instrument, en flöjt eller en harpa, ger ifrån sig toner som inte kan skiljas från varandra, hur ska man då kunna höra vilken melodi som spelas? Ingen kan känna igen en melodi, spelad på en flöjt, om inte varje ton ljuder klart.

Och om en trumpetsignal är otydlig, vem gör sig då färdig till strid?

Hur ska en människa då kunna förstå vad du menar, om du talar till henne på ett främmande språk? Det är som att prata i tomma luften.

10 Jag antar att det finns tusentals andra språk än mitt i världen. Alla är användbara för dem som förstår dem,

11 men mig säger de ingenting. Om någon talar till mig på ett språk jag inte förstår så är vi främlingar för varandra.

12 Eftersom ni är så ivriga att få den helige Andes gåvor, så be honom om de bästa. De som kan bli till verklig hjälp för hela församlingen.

13 Om någon har fått gåvan att tala okända språk, så bör han också be om gåvan att uttyda och tolka det han säger, så att alla kan förstå.

14 För om jag ber på ett språk som jag inte förstår, så ber min ande, men jag vet inte själv vad jag säger.

15 Hur ska jag då göra? Jag ska be på båda sätten. Jag kan tala i tungor, men också be på mitt modersmål. Jag kan sjunga i anden men också på mitt eget språk, så att jag förstår den lovprisning som jag för fram.

16 För om du talar tungomål och prisar och tackar Gud enbart med anden, hur ska då de som inte förstår dig kunna lovprisa Gud tillsammans med dig? Hur ska de kunna förena sig med dig i tacksägelse, när de inte vet vad du säger?

17 Det finns inget att invända mot att du tackar Gud på det sättet, men de andra människorna som är närvarande får ingen hjälp av det.

18 Jag tackar Gud för att jag talar i tungor mer än någon av er.

19 Men i offentliga gudstjänster talar jag hellre fem ord som människor kan förstå och få hjälp av än tiotusen ord i tungor på ett okänt språk.

20 Kära bröder, var inte naiva när det gäller att förstå detta. Ni ska vara lika oskyldiga som barn i fråga om allt ont, men när det gäller förståndet ska ni vara fullvuxna.

21 Det står i de gamla Skrifterna att Gud ska sända män från andra länder till att tala till sitt folk på främmande språk, men inte ens då ska de lyssna.

22 Att be på ett okänt språk för inte människor till tro, men det profetiska talet övertygar och skapar tro.

23 Anta att en som inte tror kommer till församlingen och hör er tala på olika språk. Nog kommer han att tro att ni är galna.

24 Däremot om ni alla profeterar, så kan era vittnesbörd övertyga hans samvete om att han är en syndare.

25 Hans hemliga tankar kommer att bli kända, och han kommer att falla ner på sina knän och tillbe Gud och förklara att Gud verkligen finns där ibland er.

Regler för gudstjänsten

26 Mina bröder, låt oss nu sammanfatta vad jag har sagt. När ni kommer tillsammans bör det fungera på det sättet att några sjunger, andra undervisar eller berättar något som Gud har låtit dem förstå, andra talar tungomål eller uttyder någon annans tungotal. Men allt som görs måste vara nyttigt för alla och tjäna till att bygga upp dem i tron på Herren.

27 Inte fler än två eller högst tre bör tala på okända språk,

28 och om ingen som kan tolka finns närvarande bör de inte tala högt. De kan tala tyst för sig själva och för Gud, men inte offentligt.

29-30 Två eller tre kan profetera, om de har gåvan, men bara en i taget, medan de andra lyssnar. Om någon får ett budskap eller en uppenbarelse från Herren ska den som då talar sluta.

31 På det sättet kan alla som har profetians gåva få tala, den ene efter den andre, och alla kommer att lära sig något och bli uppmuntrade och hjälpta.

32 Kom ihåg att en person som har ett budskap från Gud, också har kraft att behärska sig själv eller att vänta på sin tur.

33 Gud tycker inte om när det är oordning. Han vill att det ska råda harmoni i församlingen.

34 Kvinnorna bör vara tysta under sammankomsterna. De ska inte vara med i diskussionerna, för de är enligt Skriften underordnade männen.

35 Om de undrar över något kan de fråga sina män efteråt i hemmet, för det är olämpligt för kvinnor att ta till orda i församlingen.

36 Håller ni inte med mig? Tror ni att kunskapen om Guds vilja börjar och slutar med er korinthier? Ja, då har ni misstagit er!

37 Ni som gör anspråk på att ni har profetians gåva liksom andra gåvor från den helige Ande borde vara de första att förstå att vad jag säger är en befallning från Herren själv.

38 Men om någon fortfarande inte håller med mig så måste vi lämna honom i hans okunnighet.

39 Därför, kära vänner i tron, var angelägna om att bli profeter, så att ni kan förkunna Guds budskap klart, men säg aldrig att det är fel att tala i tungor.

40 Se till att allt sker värdigt och med ordning.