Israel Agyenkwa Koro
1Na afei, sɛɛ na Awurade se,
nea ɔbɔɔ wo, Yakob
nea ɔnwen wo, Israel;
“Nsuro na magye wo;
mabɔ wo din afrɛ wo; woyɛ me dea.
2Sɛ wofa nsu mu a,
mɛka wo ho;
na sɛ wutwa nsubɔnten no a,
ɛremmu mfa wo so.
Sɛ wonantew ogya no mu a,
worenhyew;
ogyaframa no renhye wo.
3Na mene Awurade, wo Nyankopɔn,
Israel Kronkronni, wo Agyenkwa.
Mede Misraim yɛ mpata ma wo
na mede Kus ne Seba si wʼanan mu.
4Sɛ wosom bo ma me na wowɔ anuonyam wɔ mʼanim
na medɔ wo nti,
mede nnipa bɛsesa wo,
na mede nkurɔfo asesa wo nkwa.
5Nsuro, efisɛ meka mo ho;
mede wo mma befi apuei fam aba
na maboa wɔn ano afi atɔe fam.
6Mɛka akyerɛ atifi fam se, ‘Munnyaa wɔn!’
ne anafo fam se, ‘Munnye wɔn ntena ha.’
Momfa me mmabarima mfi akyirikyiri mmra
na me mmabea mfi asase ano mmra,
7obiara a me din da no so,
nea mebɔɔ no de hyɛɛ me ho anuonyam,
nea menwen no na meyɛɛ no.”
8Momfa wɔn a wɔwɔ ani, nanso wonhu ade
wɔn a wɔwɔ aso nanso asisiw no mmra.
9Aman no nyinaa boa wɔn ho ano,
na nnipa no hyia mu.
Wɔn mu hena na ɔkaa eyi fii mfiase
na ɔpaee mu kaa nneɛma a atwam no kyerɛɛ yɛn?
Ma wɔmmfa wɔn nnansefo mmra mmedi adanse sɛ wodi bem,
sɛnea afoforo bɛte na wɔaka se, “Ɛyɛ nokware.”
10“Mone me nnansefo, ne mʼasomfo a mapaw no,”
sɛɛ na Awurade se,
“Sɛnea mubehu na moagye me adi
na moate ase sɛ me ne no.
Wɔammɔ onyame bi anni mʼanim,
na mʼakyi nso obiara remma.
11Me, Me ara, Mene Awurade,
na agyenkwa biara nni hɔ sɛ me.
12Mada no adi na magye nkwa na mapae mu aka se,
Me, na ɛnyɛ onyame nanani bi a ɔwɔ mo mu.
Mone me nnansefo,” Awurade na ose sɛ, “Mene Onyankopɔn.
13Yiw, na efi teteete no me ne no.
Obiara rentumi nnye mfi me nsam
sɛ meyɛ biribi a, hena na obetumi adan no?”
Onyankopɔn Ahummɔbɔ Ne Israel Huammɔdi
14Sɛɛ na Awurade se,
wʼAgyenkwa, Israel Kronkronni no:
“Mo nti, mɛsoma akɔ Babilonia,
na mede Babiloniafo nyinaa bɛba sɛ aguanfo
wɔ ahyɛn a wɔde hoahoa wɔn ho no mu.
15Mene Awurade, wo Kronkronni no,
Israel Yɛfo, wo Hene.”
16Sɛɛ na Awurade se,
nea ɔbɔɔ kwan wɔ po mu,
kwan a ɛda asubun mu,
17nea ɔtwee nteaseɛnam ne apɔnkɔ,
asraafo ne ne nkekaho nyinaa,
na wɔkaa hɔ a wɔansɔre bio,
wɔadum wɔn te sɛ kanea mu ntamabamma:
18“Momma mo werɛ mfi kan nneɛma no
monntɔ nnkɔ nea atwam no so.
19Hwɛ, mereyɛ ade foforo!
Mprempren, ɛrepue; na munhu ana?
Merebɔ kwan afa nweatam so
na mereyɛ nsuwansuwa wɔ asase wosee so.
20Mmoa a wɔyɛ keka hyɛ me anuonyam,
adompo ne mpatu,
efisɛ mema nsu wɔ nweatam so
ne nsuwansuwa wɔ asase wosee so,
de ma me nkurɔfo, wɔn a mapaw wɔn no nsu,
21nnipa a meyɛɛ wɔn maa me ho
sɛ wɔmpae mu nka mʼayeyi.
22“Nanso, womfrɛɛ me, Yakob,
wonhaw wo ho wɔ me ho, Israel.
23Momfaa nguan mmrɛɛ me sɛ ɔhyew afɔrebɔde,
na momfaa mo afɔrebɔ nhyɛɛ me anuonyam nso.
Memmaa aduan afɔre nyɛɛ mo adesoa
na memfaa nnuhuamgye nhaw mo.
24Montɔɔ nnuhuam mmrɛɛ me,
na mommaa mo afɔrebɔde mu srade mmuu me so.
Mmom, mode mo bɔne asoa me
na mode mo mfomso ho haw abɛto me so.
25“Me, me ara, mene nea ɔpepa
mo bɔne, me nti,
na menkae mo amumɔyɛ bio.
26Monhwehwɛ nea atwa mu no mu bio mma me,
momma yɛmmɔ mu nnye asɛm no ho akyinnye;
ka wʼasɛm a ɛkyerɛ sɛ wunni fɔ no.
27Mo agya a odii kan no yɛɛ bɔne;
mo kasamafo tew mʼanim atua.
28Enti magu mo asɔredan mu atitiriw anim ase,
na mede Yakob ama ɔsɛe
na mede Israel ama ahohora.
Bara Herren kan rädda sitt folk
1Men nu säger Herren,
han som har skapat dig, Jakob,
han som har format dig, Israel:
”Var inte rädd,
för jag har befriat dig.
Jag har kallat dig vid namn,
och du är min.
2När du måste gå genom vatten
är jag med dig,
eller genom floder,
ska de inte dränka dig.
När du måste gå genom eld,
ska du inte bli bränd.
Lågorna ska inte skada dig.
3Jag är Herren, din Gud,
Israels helige, din räddare.
Jag ger Egypten till lösen för dig,
och Kush och Seba i utbyte.
4Du är dyrbar för mig,
och jag ärar och älskar dig.
Därför ger jag människor i utbyte mot dig,
folk i stället för ditt liv.
5Var inte rädd, för jag är med dig.
Jag ska leda dina barn från öster
och samla dig från väster.
6Till norden säger jag: ’Släpp dem!’
och till södern: ’Håll dem inte kvar!’
För hit mina söner från fjärran
och mina döttrar från jordens ände,
7alla som bekänner mitt namn
och som jag har skapat till min ära,
format och gjort.”
8Led ut de blinda som ändå har ögon,
och de döva som har öron.
9Alla nationer samlas,
folken kommer samman.
Vem bland dem har kunnat förutsäga detta,
eller tala om för oss vad som förut har skett?
Låt dem föra fram sina vittnen, så att de får rätt,
och de som hör kan säga att det är sant.
10”Men ni är mina vittnen, säger Herren,
min tjänare som jag har utvalt,
för att ni ska känna och tro mig
och förstå att jag är Gud.
Ingen annan Gud finns gestaltad före mig,
och ingen kommer att finnas efter mig.
11Jag är Herren,
och det finns ingen annan räddare.
12Det är jag som har uppenbarat, räddat och förkunnat,
ingen främmande gud bland er.
Ni är mina vittnen,” säger Herren, ”och jag är Gud.
13Ja, ända från första dagen.
Ingen kan rycka något ur min hand.
När jag handlar,
finns ingen som kan hindra det.”
Löfte om seger
14Så säger Herren,
er befriare43:14 Se 4 Mos 35:12 med not., Israels Helige:
”För er skull har jag sänt bud till Babylon
och ska bryta ner dem alla, som ingenting,
även kaldéerna, i de skepp de varit så stolta över.43:14 Grundtexten är svårförståelig och översättningen osäker.
15Jag är Herren, er Helige,
Israels skapare, er kung.”
16Så säger Herren,
som gjorde en väg genom havet,
en stig genom mäktiga vatten,
17han som förde ut vagnar och hästar
och en stark armé.
Där blev de liggande för att aldrig resa sig igen,
utsläckta, som en släckt veke.
18”Glöm det som har varit,
bli inte kvar i det förgångna.
19Nu gör jag något nytt.
Det spirar redan, ser ni det inte?
Jag ska göra en väg genom öknen
och strömmar i ödemarken.
20De vilda djuren, schakaler och berguvar, ska prisa mig,
för av mig får öknen vatten
så att mitt folk, mina utvalda, kan dricka.
21Det folk som jag har skapat åt mig
ska förkunna mitt lov.
22Men du har inte kallat på mig, Jakob,
inte tröttat ut dig för min skull, Israel.43:22 Eller: …du har tröttnat på mig, Israel. Här har översättningen hämtat hjälp från Septuaginta och Vulgata.
23Du har inte gett mig får som brännoffer
och inte ärat mig med slaktoffer.
Ändå har jag inte betungat dig med matoffer,
inte tröttat ut dig med krav på rökelse.
24Du har inte köpt kalmus åt mig
eller slösat dina slaktoffers fett på mig.
Nej, du har betungat mig med dina synder,
tröttat ut mig med dina överträdelser.
25Jag är den som utplånar dina försyndelser,
för min egen skull,
och jag kommer inte mer ihåg dina synder.
26Påminn mig,
låt oss gå till rätta med varandra!
Lägg fram din sak,
så att du kan få rätt.
27Din stamfader syndade,
dina talesmän gjorde uppror mot mig.
28Därför har jag förnedrat dina heliga furstar,
överlämnat Jakob åt förintelse
och Israel åt att skymfas.
