Ayeyi Dwom
1Saa da no, wɔbɛto saa dwom yi wɔ Yuda asase so:
Yɛwɔ kuropɔn dennen;
Onyankopɔn de nkwagye
ayɛ nʼafasu ne ne hankare a ɛkorɔn.
2Mummuebue apon no
na atreneefo man no nhyɛn mu,
ɔman nokwafo no.
3Wobɛkora no so asomdwoe mu
nea wasi nʼadwene pi,
efisɛ ɔde ne ho to wo so.
4Fa wo ho to Awurade so afebɔɔ,
efisɛ, Awurade, Awurade yɛ daa Botan.
5Ɔbrɛ wɔn a wɔtete soro ase,
na ɔbrɛ kuropɔn a ɛkorɔn no ase;
obubu gu fam pasaa
ma ɛda mfutuma mu.
6Anammɔn tiatia so,
wɔn a wɔhyɛ wɔn so anammɔn
ahiafo anammɔntu.
7Ɔtreneeni kwan so yɛ tamaa;
wo, Ɔnokwafo, woma ɔtreneeni kwan so yɛ trontrom.
8Yiw, Awurade, yɛnam wo mmara kwan so yi,
yɛretwɛn wo;
na wo din ne ne kɛseyɛ
yɛ nea yɛn koma pɛ.
9Me kra pere hwehwɛ wo anadwo;
anɔpa nso me honhom ani gyina wo.
Sɛ wʼatemmu ba asase yi so a,
nnipa a wɔwɔ wiase sua treneeyɛ.
10Ɛwɔ mu sɛ wuyi adom adi kyerɛ amumɔyɛfo de,
nanso wonsua treneeyɛ;
na mpo atreneefo asase so no, wɔkɔ so yɛ bɔne
na wommu Awurade kɛseyɛ.
11Ao Awurade, wɔama wo nsa so kɔ soro,
nanso wonhu.
Ma wonhu wo mmɔdemmɔ wɔ wo nkurɔfo ho na ɛnhyɛ wɔn aniwu;
ma ogya a wɔasɔ ama wʼatamfo no nhyew wɔn.
12Awurade, woama yɛn asomdwoe;
nea yɛatumi ayɛ nyinaa wo na woayɛ ama yɛn.
13Awurade yɛn Nyankopɔn, awuranom afoforo bi adi yɛn so,
nanso wo din nko ara na yɛ kamfo.
14Afei wɔawuwu, na wɔnte ase bio;
ahonhom a wɔafi mu no wɔrensɔre.
Wotwee wɔn aso na wosɛee wɔn
wɔama yɛn werɛ afi wɔn.
15Woama ɔman no ayɛ kɛse, Awurade;
woama ɔman no ayɛ kɛse;
woahyɛ wo ho anuonyam;
woatrɛtrɛw asase no ahye nyinaa mu.
16Awurade, wofi ahohia mu baa wo nkyɛn;
bere a wotwee wɔn aso no,
na wontumi mmue wɔn ano mpo mmɔ mpae.
17Sɛnea ɔpemfo a awo aka no
fi ɔyaw mu bukabukaw ne mu na osu no,
saa ara na yɛyɛe wɔ wʼanim, Awurade.
18Yenyinsɛnee, yɛkyemee wɔ ɔyaw mu
nanso yɛwoo mframa.
Yɛamfa nkwagye amma asase so;
wɔanwo nnipa amma asase so.
19Nanso wʼawufo benya nkwa;
wɔn nipadua bɛsɔre.
Ma wɔn a wɔtete mfutuma mu no,
nsɔre mfa anigye nteɛ mu.
Mo bosu te sɛ anɔpa bosu;
asase beyi nʼafunu apue.
20Monkɔ, me nkurɔfo, monhyɛnhyɛn mo adan mu
na montoto apon no mu;
momfa mo ho nsie bere tiaa bi
kosi sɛ nʼabufuwhyew ano bedwo.
21Hwɛ, Awurade refi nʼatenae
abɛtwe nnipa a wɔte asase so aso wɔ wɔn bɔne ho.
Asase bɛda mogya a wɔahwie agu no so no adi;
ɔrentumi mfa nʼatɔfo nsie bio.
Juda lovsjunger Herren
1På den dagen ska man i Juda land sjunga denna sång:
Vi har en stark stad,
och han sätter upp murar och vallar till vår räddning.
2Öppna portarna,
så att ett rättfärdigt folk kan komma in,
ett folk som förblir troget.
3Den som är uthållig i sitt sinne
ger du fullkomlig frid,
därför att han förtröstar på dig.
4Förtrösta alltid på Herren,
för Herren, Herren är den eviga klippan.
5Han ödmjukar dem som bor där uppe
i den högt belägna staden.
Han slår ner den, jämnar den med marken,
krossar den till grus.
6Den trampas ner
under de fattigas och svagas fötter.
7Den rättfärdiges väg är jämn.
Du, den Rättsinnige,
har jämnat ut den rättfärdiges stig.
8På dina bestämmelsers väg
står vårt hopp till dig, Herre.
Vi längtar efter ditt namn och din ära.
9Om natten längtar jag efter dig,
anden i mig söker dig.
När dina domar kommer över jorden
lär sig världens befolkning rättfärdighet.
10Om man visar nåd mot den onde
lär han sig ingen rättfärdighet.
I de rättsinnigas land handlar han gudlöst
och bryr sig inte om Herrens majestät.
11Herre, din hand är lyft,
men de ser det inte.
Låt dem se din lidelse för ditt folk
och skämmas.
Låt dem brinna i den eld
som är avsedd för dina fiender!
12Herre, ge oss en varaktig fred.
Allt vi gör kommer från dig.
13Herre, vår Gud,
andra herrar har härskat över oss,
men endast ditt namn vill vi ära.
14De döda får inte liv igen,
de dödas andar26:14 Se not till 14:9. uppstår inte.
Så har du straffat dem,
förgjort dem,
utplånat hela minnet av dem.
15Du har gjort folket stort, Herre,
du har gjort folket stort.
Du har gjort det till din ära,
och du har utvidgat landets alla gränser.26:15 Grundtextens innebörd är osäker i v. 15, 16.
16Herre, i sin nöd sökte de dig.
När ditt straff kom över dem, viskade de en bön.
17Som en kvinna som ska föda
skriker i födslovåndor,
så var det med oss
inför dig, Herre.
18Vi var havande och våndades
men födde vind.
Vi förde ingen räddning till jorden,
inga invånare föddes in i världen.26:18 I versens senare del är grundtextens innebörd osäker.
19Dina döda ska bli levande igen,
deras kroppar ska uppstå.
Vakna upp och ropa av glädje,
ni som vilar i mullen!
För din dagg är som morgonens dagg,
och jorden ska åter föda fram sina döda.26:19 deras kroppar är en översättning som följer Peshitta och andra översättningar; enligt grundtexten: min kropp. sina döda är samma hebreiska ord som i v. 14 översätts de dödas andar; se not till 14:9. Grundtextens exakta innebörd är generellt här något osäker.
20Kom, mitt folk, gå in i era rum
och lås dörrarna om er!
Göm er en liten stund,
tills vreden är över.
21Se! Herren kommer från sin boning
för att straffa jordens folk för deras synd.
Jorden ska blotta sina blodsskulder
och inte längre dölja sina dräpta.
