Trenee Dubaa No
1“Nnome nka nguanhwɛfo a wɔsɛe na wɔhwete me nguankuw no!” Awurade na ose. 2Ɛno nti sɛɛ na Awurade, Israel Nyankopɔn, ka kyerɛ ahwɛfo a wɔhwɛ me nkurɔfo so ni: “Esiane sɛ moabɔ me nguankuw ahwete, na moapam wɔn na moanhwɛ wɔn so yiye no nti, mede asotwe bɛbrɛ mo, mo bɔne a moayɛ no nti,” nea Awurade se ni. 3“Mʼankasa mɛboaboa me nguan nkae no afi aman a mapam wɔn akɔ hɔ nyinaa no so na mede wɔn bɛsan aba wɔn adidibea bio, baabi wɔbɛwowo na wɔn ase atrɛw. 4Na meyi nguanhwɛfo a wɔbɛhwɛ wɔn so, na wɔrensuro na wɔremmɔ hu bio na wɔn mu baako mpo renyera.” Awurade na ose.
5“Nna bi reba,” Awurade na ose,
“sɛ mɛma trenee dubaa bi so ama Dawid
ɔhene bi a obedi ade nyansa mu
na wayɛ nea ɛteɛ ne nea eye wɔ asase yi so.
6Ne mmere so, wobegye Yuda nkwa
na Israel bɛtena ase wɔ asomdwoe mu.
Eyi ne din a wɔde bɛfrɛ no:
Awurade Yɛn Trenee.
7Na afei nna bi reba,” Awurade na ose, “a nnipa renka bio se, ‘Nokware sɛ Awurade te ase yi, nea oyii Israelfo fii Misraim,’ 8na mmom, wɔbɛka se, ‘Nokware sɛ Awurade te ase yi, nea oyii Israel asefo fii atifi asase so ne aman nyinaa a ɔpam wɔn kɔɔ hɔ no so no.’ Na afei wɔbɛtena wɔn ankasa asase so.”
Atoro Adiyifo
9Nea ɛfa adiyifo no ho no:
Me koma abubu wɔ me mu;
me nnompe nyinaa wosow.
Mete sɛ ɔsabowfo,
mete sɛ obi a nsa abow no,
esiane Awurade
ne ne nsɛm kronkron no nti.
10Aguamammɔfo ahyɛ asase no so ma;
nnome no nti asase no awo wosee,
adidibea a ɛwɔ nweatam no so ahyew.
Adiyifo no nam ɔkwan bɔne so
de wɔn tumi yɛ nea ɛnteɛ.
11“Odiyifo ne ɔsɔfo nyinaa nsuro Nyankopɔn;
mʼasɔredan mu mpo mihu wɔn amumɔyɛsɛm,”
Awurade na ose.
12“Ɛno nti, wɔn kwan so bɛyɛ torotorootoro;
wɔbɛpam wɔn akɔ sum mu
na hɔ na wɔbɛhwehwe ase.
Mede amanehunu bɛba wɔn so
wɔ afe a wɔbɛtwe wɔn aso mu no,”
Awurade na ose.
13“Samaria adiyifo mu no
mihuu saa atantanne yi:
Wɔde Baal hyɛɛ nkɔm
nam so maa me nkurɔfo Israelfo fom kwan.
14Na Yerusalem adiyifo mu no
mahu ade a ɛyɛ hu:
Wɔsɛe aware na wodi atoro.
Wɔhyɛ wɔn a wɔyɛ bɔne no mpamuden,
enti obiara ntwe ne ho mfi nʼamumɔyɛsɛm ho.
Wɔn nyinaa te sɛ Sodom ma me;
na Yerusalemfo te sɛ Gomora.”
15Ɛno nti sɛɛ na Asafo Awurade, se fa adiyifo no ho:
“Mɛma wɔadi aduan a ɛyɛ nwen
na wɔanom nsu a awuduru wɔ mu,
efisɛ Yerusalem adiyifo nti,
bɔneyɛ ahyɛ asase yi so ma.”
16Sɛɛ na Asafo Awurade se:
“Munntie nkɔm a adiyifo no hyɛ kyerɛ mo;
wɔma mo nya anidaso a enni nnyinaso.
Wɔbɔ wɔn tirim ka anisoadehu,
a emfi Awurade anom.
17Wɔkɔ so ka kyerɛ wɔn a wobu me animtiaa no se,
‘Awurade se: Mubenya asomdwoe.’
Na wɔn a wodi wɔn komaden akyi no nyinaa,
wɔka kyerɛ wɔn se, ‘Ɔhaw biara remma mo so.’
18Na wɔn mu hena na wasɔre wɔ Awurade agyinatufo mu
sɛ ɔbɛhwɛ anaa obetie nʼasɛm?
Hena na wayɛ aso ate nʼasɛm?
19Hwɛ, Awurade ahum
betu abufuwhyew mu,
mfɛtɛ bedi kyinhyia wɔ
amumɔyɛfo mpampam.
20Awurade abufuw rensan
kosi sɛ obewie
ne koma mu nhyehyɛe nyinaa.
Nna a ɛreba no mu no
mobɛte ase yiye.
21Mansoma saa adiyifo yi,
nanso wɔde wɔn asɛm akyinkyin;
mamma wɔn nkra biara,
nanso wɔahyɛ nkɔm.
22Sɛ wɔkaa mʼagyinatufo ho a,
anka wɔbɛpae mu aka mʼasɛm akyerɛ me nkurɔfo
na ama wɔatwe wɔn ho afi wɔn akwammɔne
ne wɔn nneyɛe bɔne ho.
23“Meyɛ Onyankopɔn a mebɛn nko ara anaa,”
Awurade na ose,
“na menyɛ Onyankopɔn a mewɔ akyirikyiri nso?
24Obi betumi de ne ho asie baabi a
merentumi nhu no ana?”
Awurade na ose.
“Menyɛɛ ɔsoro ne asase so ma ana?”
Awurade na ose.
25“Mate nea adiyifo a wɔde me din hyɛ atoro nkɔm no keka. Wɔkeka se, ‘Mesoo dae! Mesoo dae!’ 26Eyi bɛkɔ so akosi da bɛn wɔ atoro adiyifo yi koma mu? Wɔn a wɔbɔ wɔn tirim hyɛ nnaadaa nkɔm? 27Wodwen sɛ dae a wɔkeka kyerɛkyerɛ wɔn ho no bɛma me nkurɔfo werɛ afi me din, sɛnea Baal som nti wɔn agyanom werɛ fii me din no. 28Ma odiyifo a waso dae no nka nʼadaeso, na ma nea ɔwɔ mʼasɛm no nka no nokware mu. Na dɛn na ntɛtɛ ne awi wɔ yɛ?” Awurade na ose. 29“Na mʼasɛm nte sɛ ogya,” Awurade na ose, “ɛnte sɛ asae a ɛpaapae ɔbotan mu nketenkete ana?
30“Ɛno nti,” Awurade na ose, “mikyi adiyifo a wɔfa nsɛm a efi wɔn yɔnkonom nkyɛn, na wɔpae mu ka no sɛnea efi me nkyɛn no. 31Yiw,” Awurade asɛm ni, “mikyi saa adiyifo a wɔde wɔn ankasa tɛkrɛmawo ka se, ‘Awurade na ose.’ 32Nokware, mikyi wɔn a wɔhyɛ adaeso ho atoro nkɔm,” Awurade na ose. “Wɔka kyerɛ wɔn na wɔde atoro nsɛm daadaa me nkurɔfo ma wɔfom kwan, nso mensomaa wɔn na minnyii wɔn. Wɔn so nni mfaso mma saa nnipa yi koraa,” Awurade na ose.
Atoro Adiyisɛm Ne Atoro Adiyifo
33“Sɛ saa nnipa yi, anaa odiyifo anaa ɔsɔfo bisa mo se, ‘Dɛn ne Awurade adiyisɛm no a?’ Monka nkyerɛ wɔn se, ‘Adiyisɛm bɛn? Mɛpo mo, Awurade na ose.’ 34Sɛ odiyifo bi, ɔsɔfo bi anaa obi foforo si so dua se, ‘Awurade adiyisɛm ni’ a, mɛtwe saa ɔbarima no ne ne fifo aso. 35Eyi ne nea mo mu biara kɔ so ka kyerɛ ne yɔnko anaa ne busuani: ‘Awurade mmuae ne dɛn?’ Anaa ‘Dɛn na Awurade aka?’ 36Nanso ɛnsɛ sɛ mobɔ ‘Awurade adiyisɛm’ so bio; efisɛ obiara asɛm bɛyɛ nʼadiyisɛm, ne saa nti modannan nsɛm a efi Onyankopɔn, Ɔteasefo, Asafo Awurade yɛn Nyankopɔn nkyɛn no mu. 37Eyi ne nea mokɔ so ka kyerɛ odiyifo: ‘Mmuae bɛn na Awurade de ama mo?’ Anaa ‘Asɛm bɛn na Awurade aka?’ 38Ɛwɔ mu, musi so dua se, ‘Eyi ne Awurade adiyisɛm’ nanso sɛɛ na Awurade ka: Mokae se, ‘Eyi yɛ Awurade adiyisɛm,’ wɔ bere a maka akyerɛ mo se monnka saa nsɛm yi bio. 39Afei, nokware, me werɛ befi mo, na mapam mo ne kuropɔn a mede maa mo ne mo agyanom afi mʼani so. 40Na mede daa animguase, ne daa ahohora a werɛ remfi da bɛba mo so.”
Löften om en rättfärdig kung
1”Ve de herdar som låter fåren i min hjord gå förlorade och skingras, säger Herren.” 2Därför säger Herren, Israels Gud, om de herdar som vallar mitt folk: ”Ni har skingrat mina får, drivit bort dem och inte tagit hand om dem. Nu ska jag ta hand om er för allt ont ni gjort! säger Herren. 3Jag ska själv samla det som finns kvar av min hjord från alla de länder dit jag drivit bort dem och leda dem tillbaka till deras betesmarker, där de ska bli fruktsamma och föröka sig. 4Jag ska utse åt dem herdar, som ska valla dem. De ska aldrig mer behöva vara rädda eller ängslas, och ingen av dem ska saknas, säger Herren.
5Den tid kommer, säger Herren,
när jag ska låta ett rättfärdigt skott
växa upp åt David.
Han ska bli en kung
som regerar med vishet
och utövar rättvisa och rättfärdighet i landet.
6Under hans tid ska Juda bli räddad
och Israel bo i trygghet.
Han ska kallas ’Herren vår rättfärdighet.’
7Det ska komma en tid, säger Herren, då man inte längre ska säga: ’Så sant Herren lever, han som förde israeliterna ut ur Egyptens land,’ 8utan: ’Så sant Herren lever, han som ledde israeliternas efterkommande ut ur landet i norr och från alla länder dit han hade fördrivit dem, för att de skulle få bosätta sig i sitt eget land.’ ”
Varning för falska profeter
9Om profeterna:
Mitt hjärta vill brista inom mig,
min kropp darrar.
Jag är som en drucken,
som en man berusad av vin,
för Herrens och hans heliga ords skull.
10Landet är fullt av äktenskapsbrytare,
för deras skull ligger landet i sorg
och betesmarkerna är uttorkade.
Deras strävan är ondska
och deras styrka det som är orätt.
11”Både profeter och präster är gudlösa.
Till och med inne i mitt tempel
finner jag deras ondska, säger Herren.
12Därför kommer deras väg att vara hal,
som en stig i mörkret.
De ska drivas bort,
de ska snubbla och falla.
Jag ska låta olycka komma över dem
det år deras straff kommer, säger Herren.
13Hos profeterna i Samaria
såg jag något anstötligt:
de profeterade i Baals namn
och förledde mitt folk Israel.
14Men hos Jerusalems profeter
har jag sett något fruktansvärt:
De begår äktenskapsbrott
och lever i lögn.
De stöder dem som gör det onda,
så att ingen vänder om från sin ondska.
För mig har de blivit som Sodom,
de som bor där är som Gomorra.”
15Därför säger härskarornas Herre om profeterna:
”Jag ska ge dem malört att äta
och förgiftat vatten att dricka.
För från Jerusalems profeter
har gudlösheten spridit sig
ut över hela landet.”
16Så säger härskarornas Herre:
”Lyssna inte på vad profeterna talar,
när de profeterar för er
och inger er falskt hopp.
De hittar på egna syner
och talar inte det som kommer från Herren.
17De säger alltid till dem som föraktar mig:
’Herren har sagt: Allt ska gå väl för er,’
och till dem som envist lever som de själva vill:
’Inget ont ska komma över er.’
18Men vem har varit med vid Herrens rådslag
och sett eller hört hans ord? Vem har lyssnat och lytt hans ord?
19Se, Herrens vrede bryter ut som en stormvind,
ja, som en virvelstorm.
Över de gudlösa virvlar den ner.
20Herrens vrede upphör inte
förrän han fullbordat sina planer.
I kommande dagar ska ni förstå det.
21Jag har inte sänt dessa profeter,
och ändå rusar de iväg.
Jag har inte talat till dem,
och ändå profeterar de.
22Om de hade stått i mitt rådslag
skulle de förkunna mina ord för mitt folk
för att vända dem från deras onda väg
och från deras onda gärningar.
23Är jag en Gud bara på nära håll, säger Herren,
och inte en Gud långt borta?
24Kan någon gömma sig så bra,
att inte jag kan hitta honom? säger Herren.
Är jag inte den som uppfyller både himlen och jorden? säger Herren.
25Jag har hört vad profeterna säger, de som profeterar lögn i mitt namn. De säger: ’Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm.’ 26Hur länge? Vad bär dessa profeter inom sig, lögnprofeterna, som hittar på sina falsarier? 27Genom att berätta om sina drömmar för varandra försöker de få mitt folk att glömma mig på samma sätt som deras förfäder glömde mig för Baal. 28Den profet som har haft en dröm berättar om sin dröm, och den som tagit emot mitt ord förkunnar verkligen mitt ord. Det är skillnad på halm och säd, säger Herren. 29Är inte mitt ord som en eld? säger Herren. Är det inte som en kraftig hammare, som krossar klippan?
30Därför står jag emot dessa profeter, säger Herren, de som säger sig tala mina ord men som sprider lögner. 31Jag står emot profeterna, säger Herren, de som bara pratar: ’Så säger Herren23:31 Herren finns inte i grundtexten men kan antas utifrån kontexten..’ 32Jag står emot profeterna som profeterar falska drömmar, säger Herren. De berättar dem och förleder mitt folk med sina lögner och sägner. Jag har inte sänt dem eller gett dem något uppdrag, och de är till ingen nytta för detta folk, säger Herren.
33När detta folk eller en profet eller präst frågar dig: ’Vilka tunga ord bär du fram från Herren?23:33-39 Här finns en hebreisk ordlek som inte låter sig återges, en ordlek utifrån ”tunga ord” (profetisk utsaga) som också betyder tung börda. Folket kan tänkas vara en tung börda som Herren vill kasta bort, och i så fall bör uttrycket i fråga om folket översättas så.’ ska du svara dem: ’Vad för tunga ord?’ Jag ska visa bort er, säger Herren. 34Och om en profet eller en präst eller någon bland folket säger ’Herrens tunga ord,’ kommer jag att straffa honom och hans familj. 35Så ska ni var och en säga till varandra: ’Vad har Herren svarat? Vad har Herren sagt?’ 36Men ’Herrens tunga ord’ ska ni inte mer nämna. För om hans ord blir ’tunga’ för någon människa, så förvanskar ni orden från den levande Guden, härskarornas Herre, vår Gud. 37Så ska du säga till profeten: ’Vad har Herren svarat dig? Vad har Herren sagt?’ 38Men om ni säger ’Herrens tunga ord’, så säger Herren: Ni använder detta ord, ’Herrens tunga ord’, trots att jag har sänt bud till er och meddelat att ni inte ska säga ’Herrens tunga ord’. 39Därför förkastar jag er nu som en tung börda bort från min närhet, både er och den stad som jag gav er och era förfäder. 40Jag ska låta er komma i evig förödmjukelse och få stå med en evig skam, som aldrig ska glömmas.”
