Nnwom 42 – AKCB & NUB

Akuapem Twi Contemporary Bible

Nnwom 42:1-11

1 NHOMA A ƐTO SO ABIEN

Nnwom 42–72

Dwom 42

Koramma “maskil” dwom.

1Sɛnea ɔforote pere hwehwɛ nsuwansuwa no,

saa ara na me kra pere hwehwɛ wo, me Nyankopɔn.

2Onyankopɔn ho sukɔm de me kra, Onyankopɔn teasefo no.

Da bɛn na metumi akohyia Onyankopɔn?

3Me nisu ayɛ mʼaduan

awia ne anadwo,

na da mu nyinaa nnipa bisa me se:

“Wo Nyankopɔn wɔ he?”

4Saa nneɛma yi na mekae

bere a mereka me koma mu nsɛm;

sɛnea na midi asafokuw anim,

na yɛde anigye nteɛteɛmu ne aseda nnwom

nantew yuu bɔ mu kɔ Onyankopɔn fi

wɔ afahyɛ da no.

5Me kra, adɛn, na woabotow?

Adɛn na woayɛ basaa wɔ me mu saa?

Fa wo ho to Onyankopɔn so,

na mɛkɔ so ayi no ayɛ,

mʼAgyenkwa ne me Nyankopɔn.

6Me kra abotow wɔ me mu,

enti mɛkae wo

fi Yordan asase so,

Hermon mmepɔw so, fi Bepɔw Misar so.

7Ebun kɔ bun mu

wɔ wo nsu a ɛworo gu no nnyigyei mu;

wʼasorɔkye nyinaa

abu afa me so.

8Adekyee mu, Awurade kyerɛ nʼadɔe,

adesae mu, ne dwom ba me nkyɛn,

mpae a mebɔ srɛ me nkwa Nyankopɔn.

9Mibisa Onyankopɔn, me Botan no se,

“Adɛn nti na wo werɛ afi me?

Adɛn nti na ɛsɛ sɛ menantenantew twa adwo,

mʼatamfo nhyɛso nti?”

10Me nnompe te ɔdesani yawdi,

mʼahohiahiafo ateetee nti,

daa nyinaa wobisa me se,

“Wo Nyankopɔn wɔ he?”

11Me kra, adɛn, na woabotow?

Adɛn na woayɛ basaa wɔ me mu saa?

Fa wo ho to Onyankopɔn so,

na mɛkɔ so ayi no ayɛ,

mʼAgyenkwa ne me Nyankopɔn.

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 42:1-12

Psalm 42

Andra boken

(42—72)

Klagopsalm, längtan efter Gud.42:0 42-43 Psalmerna 42-43 utgör en enhet och står som en psalm i många hebreiska handskrifter.

1För körledaren. Maskil42:1 Se not till 32:1.. Av Korachs ättlingar42:1 Överskrift: Korachs ättlingar var tempelmusiker och -tjänare..

2Som hjorten längtar efter vattenbäckar,

så längtar jag efter dig, min Gud.

3Jag törstar efter Gud, den levande Guden.

När får jag komma och träda fram inför Gud?

4Mina tårar är min mat dag och natt,

när man hela tiden frågar mig: ”Var är din Gud?”

5Mina minnen kommer,

och jag utgjuter min själ.

Jag gick i folkhopen,

ledde processionen till Guds hus,

med glädjerop och tacksägelse i högtidsskaran.

6Varför är jag så nedstämd,

varför så orolig inom mig?

Vänta på Gud!

Jag ska åter prisa honom,

min räddare och min Gud!

7Ändå är jag nedstämd, min Gud,

och därför tänker jag på dig,

i Jordans land och på Hermons höjder,

på Misars berg.

8Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall.

Alla dina vågor och bränningar slår över mig.

9Herren sänder om dagen sin nåd,

och om natten är hans lovsång hos mig,

en bön till den levande Guden.

10Jag säger till Gud, min klippa:

”Varför har du övergett mig?

Varför måste jag gå sörjande,

förtryckt av fienden?”

11Det är som om mina ben krossas

när mina fiender hånar mig,

när de ständigt frågar mig: ”Var är din Gud?”

12Varför är jag så nedstämd,

varför så orolig inom mig?

Vänta på Gud!

Jag ska åter prisa honom,

min räddare och min Gud!