Asuafo A Wodi Kan No Frɛ
1Da bi a Yesu reka asɛmpa wɔ Genesaret ɔtare ho no, nnipakuw bɛkyeree ne so sɛ wɔrebetie Onyankopɔn asɛm. 2Ohuu akorow abien a apopofo bi a wɔhohoro wɔn asau wɔ mu no agyaw wɔ ɔtare no ho. 3Yesu kɔtenaa ɔkorow no baako a na ɛyɛ Simon de no mu. Ɔka kyerɛɛ Simon se ompia nkɔ asu no mu kakra sɛnea ɛbɛyɛ a, obetumi afi hɔ akasa akyerɛ nnipa no.
4Yesu wiee nʼasɛnka no, ɔka kyerɛɛ Simon se, “Hare kɔ baabi a emu dɔ kakra na munkogu mo asau no na mubeyi nam bebree.”
5Simon kae se, “Owura, yɛyɛɛ adwuma anadwo mu no nyinaa yɛannya hwee, nanso wʼasɛm nti, yebegu yɛn asau no.”
6Woguu asau no na woyii nam bebree maa anka mpo asau no retetew. 7Wɔfrɛɛ wɔn mfɛfo a wɔwɔ ɔkorow baako no mu no ma wɔbɛboaa wɔn twee asau no. Nam no yɛɛ akorow abien no nyinaa amaama a anka ɛreyɛ amem mpo.
8Simon Petro huu nea aba no, obuu Yesu nkotodwe kae se, “Me wura, mesrɛ wo fi me nkyɛn kɔ na meyɛ ɔdebɔneyɛni a mensɛ sɛ wobɛn me.” 9Nam dodow a woyii no yɛɛ Petro ne ne ne dɔm no nwonwa. 10Saa ara nso na ɛyɛɛ Yakobo ne Yohane, Sebedeo mma no nso nwonwa.
Yesu ka kyerɛɛ Petro se, “Nsuro efi nnɛ, wobɛyɛ nnipayifo.” 11Wɔde akorow no beduu asu no ano hɔ no, wogyaw wɔn nneɛma nyinaa hɔ bedii nʼakyi.
Ɔkwatani Bi Ayaresa
12Da bi a Yesu wɔ kurow bi mu no, ɔbarima bi a kwata ayɛ ne honam nyinaa bɛkotow nʼanim srɛɛ no sɛ, “Owura, mesrɛ wo, sɛ ɛyɛ wo pɛ a, sa me yare.”
13Ɛhɔ ara Yesu teɛɛ ne nsa de kaa no kae se, “Yiw, ɛyɛ me pɛ. Wo ho mfi.” Amono mu hɔ ara, ne ho fii.
14Yesu hyɛɛ no se, “Wo ne obiara nni wʼayaresa yi ho nkɔmmɔ. Kɔ na fa wo ho kɔkyerɛ ɔsɔfo na bɔ afɔre a Mose hyɛɛ sɛ akwatafo a wɔn ho afi no mmɔ sɛ adansedi no.”
15Yesu anwonwadwuma a ɔyɛe yi maa ne ho asɛm trɛw mpɔtam hɔ nyinaa maa nnipa bebree betiee no pɛɛ sɛ ɔsa wɔn yare nso. 16Nanso na ɔtaa twe ne ho kɔ sare so kɔbɔ mpae.
Yesu De Obubuafo Bi Bɔne Kyɛ No Sa No Yare
17Bere bi a Yesu rekyerɛkyerɛ no, na Farisifo ne Kyerɛwsɛm no akyerɛkyerɛfo bi a wofi Galilea ne Yudea nkurow ahorow so ne Yerusalem nso wɔ hɔ bi a wɔretie no. Saa bere no, na Onyankopɔn ayaresa tumi ahyɛ no ma. 18Mmarima bi baa hɔ a wɔso obubuafo bi. 19Esiane sɛ na wontumi mfa nnipakuw no mu nkɔ Yesu nkyɛn nti, wɔforoo ɔdan a Yesu wɔ mu no kotuu atifi tokuru, de obubuafo a ɔda ne kɛtɛ so no faa mu gyaagyaa no brɛoo, kɔtoo Yesu anim.
20Yesu huu gyidi a wɔwɔ no, ɔka kyerɛɛ ɔyarefo no se, “Onua, wɔde wo bɔne akyɛ wo.”
21Farisifo no ne Kyerɛwsɛm no akyerɛkyerɛfo no tee asɛm a Yesu kae no, wobisabisaa wɔn ho wɔn ho se, “Hena ne saa onipa yi a ɔreka abususɛm yi? Hena na otumi sɛ ɔde bɔne kyɛ ka Onyankopɔn ho?”
22Esiane sɛ Yesu huu nea wodwinnwen no nti, obuaa wɔn se, “Adɛn nti na modwene sɛ asɛm a mekae yi yɛ abususɛm?” 23Yesu bisaa wɔn se, “Nea ɛwɔ he na ɛyɛ den, sɛ wɔbɛka akyerɛ obi se, wɔde wo bɔne akyɛ wo anaasɛ, wɔbɛka se sɔre na nantew? 24Na sɛ ɛbɛyɛ na mubehu sɛ Onipa Ba no wɔ tumi sɛ ɔde bɔne kyɛ wɔ asase so nti.” Mereka akyerɛ wo se, “Sɔre yi wo kɛtɛ na kɔ fie!” 25Amono mu hɔ ara, ɔsɔre yii ne kɛtɛ kɔɔ fie. Ɔrekɔ no nyinaa na ɔreyi Onyankopɔn ayɛ. 26Wɔn a wogyina hɔ no ho dwiriw wɔn. Ehu kaa wɔn. Woyii Onyankopɔn ayɛ kae se, “Nnɛ de, yɛahu anwonwade.”
Yesu Frɛ Lewi
27Eyi akyi no, Yesu fii hɔ kohuu ɔtowgyeni Lewi sɛ ɔte atowgyei. Ohuu no no, ɔka kyerɛɛ no se, “Bedi mʼakyi.” 28Lewi sɔre gyaw ne nneɛma nyinaa hɔ dii nʼakyi.
29Akyiri no, Lewi too pon wɔ ne fi maa Yesu. Towgyefo ne nnipa ahorow bebree kɔɔ aponto no ase. 30Farisifo ne Kyerɛwsɛm no akyerɛkyerɛfo no huu sɛ Yesu ne saa nnipa no ato nsa redidi no, wonwiinwii bisaa no se, “Adɛn nti na wo ne towgyefo ne nnebɔneyɛfo ato nsa redidi?”
31Yesu buaa wɔn se, “Wɔn a wɔyare no na ɔyaresafo ho hia wɔn na ɛnyɛ wɔn a wɔnyare. 32Mamma sɛ merebɛfrɛ atreneefo na mmom mebɛfrɛɛ nnebɔneyɛfo sɛ wɔnsakra wɔn adwene.”
Mmuadadi Ho Asɛmmisa
33Nnipa no kɔɔ so bisaa no bio se, “Adɛn nti na Osuboni Yohane asuafo ne Farisifo asuafo no de, wɔtaa di mmuada, na wʼasuafo de, daa wodidi na wɔnom?”
34Yesu nso bisaa wɔn se, “Ɛho hia sɛ wɔn a wɔn ani agye, anaasɛ wɔn a wɔahyia wɔn ayeforo ase no di mmuada, wɔ bere a ayeforokunu no wɔ wɔn nkyɛn ana? 35Nanso da bi bɛba a wɔbɛfa ayeforokunu no afi wɔn nkyɛn; saa bere no na wobedi mmuada.”
36Yesu buu wɔn bɛ yi se, “Obi mfa ntama foforo ntare ntama dedaw mu. Ɔyɛ saa a foforo no bɛma dedaw no asuane. Na ɛbɛma nsonoe ada foforo no ne dedaw no ntam. 37Obiara nso mfa nsa foforo ngu mmoa nhoma nsa nkotoku dedaw mu. Ɔyɛ saa a nsa no bɛpaapae nkotoku no na ahwie agu na nkotoku no nso asɛe. 38Eyi nti, nsa nkotoku foforo mu nko ara na ɛsɛ sɛ wɔde nsa foforo gu. 39Obi nnom nsa dedaw nwie mmisa nsa foforo ase. Nea ɔnom no ka se, ‘dedaw no na eye.’ ”
Den stora fiskfångsten. De första lärjungarna
(Matt 4:18-22; Mark 1:16-20)
1En dag när Jesus stod vid sjön Gennesaret, trängde folket på för att höra Guds ord. 2Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid stranden medan de sköljde sina nät. 3Han steg i en av båtarna och bad Simon, som ägde den, att ro ut en bit från land. Sedan satte han sig i båten och undervisade folket.
4När han hade slutat tala, sa han till Simon: ”Ro nu ut på djupt vatten och lägg ut näten!”
5”Herre”, sa Simon, ”vi har arbetat hårt hela natten och har ändå inte fått något. Men eftersom du säger det, så ska vi lägga ut näten igen.” 6Och när de gjorde det, fick de en sådan mängd fisk att näten höll på att gå sönder. 7Då vinkade de till sig sina kamrater i den andra båten, för att de skulle hjälpa till. De kom, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka.
8När Simon såg detta, föll han på knä inför Jesus och sa: ”Herre, lämna mig! Jag är en syndare!” 9Både han och de andra i båten hade blivit helt förskräckta när de såg hur mycket fisk de hade fått, 10och likadant hans kompanjoner, Jakob och Johannes, Sebedaios söner.
Men Jesus sa till Simon: ”Var inte rädd! Från och med nu ska du fånga människor.”
11När de hade rott båtarna i land, lämnade de allt för att följa Jesus.
Jesus botar en spetälsk man
(Matt 8:2-4; Mark 1:40-44)
12En annan gång, när Jesus besökte en stad, träffade han en man som var svårt angripen av spetälska5:12 Se not till Matt 8:2.. När mannen fick se Jesus, kastade han sig till marken framför honom och bad: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig ren.”
13Då sträckte Jesus ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!” Och genast försvann spetälskan. 14Sedan förbjöd Jesus mannen att berätta om det för någon och sa: ”Gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer för din rening som Mose har bestämt,5:14 Jfr 3 Mos 14:1-4. till ett vittnesbörd för dem.”
15Men ryktet om Jesus spred sig allt snabbare, och mängder med människor kom för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar. 16Han drog sig därför ofta undan till öde trakter för att be.
Jesus botar en förlamad man
(Matt 9:2-8; Mark 2:3-12)
17En dag när Jesus undervisade satt där några av fariseerna och laglärarna. De hade kommit från alla byar i Galileen och Judeen, och också från Jerusalem. Herrens kraft var över Jesus så att han kunde bota människor.
18Då kom några män bärande på en bår med en förlamad man. De försökte tränga sig fram för att sätta ner honom framför Jesus, 19men lyckades inte ta sig fram genom folkmassan. De gick därför upp på taket och tog bort några takplattor och firade sedan ner den förlamade på båren mitt framför Jesus.
20När Jesus såg deras tro, sa han: ”Min vän, dina synder är förlåtna.”
21”Vad är det här för en, som hädar?” tänkte de skriftlärda och fariseerna. ”Vem utom Gud kan förlåta synder?”
22Men Jesus förstod vad de tänkte och frågade: ”Varför tänker ni så i era hjärtan? 23Vilket är lättare att säga: ’Dina synder är förlåtna’, eller: ’Res dig upp och gå’? 24Men för att ni ska veta att Människosonen5:24 Se not till Matt 8:20. har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag till dig” – nu talade han till den förlamade: ”Res dig upp, ta din bår och gå hem!” 25Och genast reste sig mannen upp, mitt framför ögonen på dem. Sedan tog han sin bår där han hade legat och gick hem, och hela tiden prisade han Gud. 26Alla som såg det var förbluffade och prisade Gud. Fyllda av fruktan sa de: ”Det vi har sett idag är helt otroligt!”
Jesus kallar en tullindrivare att följa honom
(Matt 9:9-13; Mark 2:14-17)
27När Jesus gick därifrån fick han se en tullindrivare som hette Levi sitta utanför tullhuset. ”Kom och följ mig”, sa Jesus till honom. 28Levi lämnade allt och reste sig och följde Jesus.
29Levi ordnade sedan med en fest för Jesus i sitt hus, och där var en mängd tullindrivare och andra som åt tillsammans med dem.
30Fariseerna, och särskilt de skriftlärda bland dem, blev då mycket arga och sa till Jesus lärjungar. ”Hur kan ni äta tillsammans med tullindrivare och syndare?” 31Men Jesus svarade: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. 32Jag har nämligen inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare till omvändelse.”
Jesus svarar på en fråga om fasta
(Matt 9:14-17; Mark 2:18-22)
33De sa till honom: ”Johannes lärjungar fastar ofta och ber, och det gör fariseernas också. Men dina, de äter och dricker!”
34Då svarade Jesus: ”Ni vill väl inte försöka få bröllopsgästerna att fasta medan brudgummen är hos dem? 35Men en dag ska han tas ifrån dem, och då kommer de att fasta.” 36Sedan berättade han för dem en liknelse: ”Ingen river en lapp från ett nytt, okrympt plagg, och sätter den på ett gammalt plagg. Då blir ju det nya plagget förstört, och dessutom passar inte lappen från det nya på det gamla plagget. 37Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna och blir förstörda, och vinet rinner ut. 38Nej, nytt vin måste hällas i nya säckar. 39Ingen som har druckit av det gamla vinet vill ha det nya. Det gamla är bäst, säger man.”5:39 Folk ville hålla fast vid sina gamla religiösa mönster.
