Nebukadnessar Yɛ Sikakɔkɔɔ Ohoni
1Ɔhene Nebukadnessar yɛɛ sikakɔkɔɔ ohoni bi a na ne sorokɔ yɛ anammɔn aduɔkron, na ne trɛw nso yɛ anammɔn akron. Wɔde sii Dura tataw so wɔ Babiloniaman mu. 2Afei ɔde nkra kɔmaa ahenemma, mpanyimfo, amradofo, afotufo, sanaafo, atemmufo, asennifo ne ɔman no mu mpanyimfo se, wɔmmra ohoni a wɔreda no adi no afahyɛ ase. 3Bere a ahenemma, mpanyimfo, amradofo, afotufo, sanaafo, atemmufo, asennifo ne ɔman no mu mpanyimfo no behyiae sɛ wɔrebɛda ohoni a Ɔhene Nebukadnessar de asi hɔ adi no, wobegyinagyinaa ohoni no anim.
4Na wɔbɔɔ dawuru teɛɛ mu se, “Nnipa ahorow ne aman ahorow ne kasa ahorow nyinaa muntie nea ɔhene ahyɛ sɛ monyɛ! 5Sɛ mote abɛn, odurugya, sanku, sankuten, atɛntɛbɛn ne nnwontode ahorow nyinaa nnyigyei a, monkotow fam, na monsɔre ɔhene Nebukadnessar sikakɔkɔɔ ohoni no. 6Obiara a wankotow fam ansɔre ohoni no dɔn no ara mu no, wɔde no bɛto fononoo a ogya redɛw wɔ mu framfram mu.”
7Enti bere a wɔtee abɛn, odurugya sanku, sankuten, sanku, bɛnta, atɛntɛbɛn ne nnwontode ahorow nyinaa nnyigyei no, nnipa no nyinaa ne aman ahorow ne wɔn a wɔka kasa ahorow nyinaa kotow fam, sɔree ohoni a Ɔhene Nebukadnessar de asi hɔ no.
8Nanso Kaldeafo no bi kɔɔ ɔhene no nkyɛn kɔtoatoa faa Yudafo no ho se, 9“Nana wo nkwa so! 10Wohyɛɛ mmara maa ɔmanfo se, obiara te abɛn, odurugya sanku, sanbuka sanku, bɛnta, atɛntɛbɛn ne nnwontode ahorow nyinaa nnyigyei a, ɔnkotow fam, na ɔnsɔre sika ohoni no, 11na obiara a wantie ankɔtow ansɔre ohoni no, wɔde no bɛto fononoo a ogya redɛw framfram wɔ mu no mu. 12Nanso Nana, Yudafo bi a wɔn din de Sadrak, Mesak ne Abednego a wode wɔn atuatua Babiloniaman ano no abu wo animtiaa, na wɔansɔre wʼanyame anaa sikakɔkɔɔ honi a wode asi hɔ no.”
13Ɛhɔ ara, Nebukadnessar bo fuw yiye, na ɔhyɛe se, wɔmfa Sadrak, Mesak ne Abednego mmra nʼanim. Wɔde wɔn bae no, 14Nebukadnessar bisaa wɔn se, “Sadrak, Mesak ne Abednego, ɛyɛ nokware sɛ, moansɔre mʼanyame ne sikakɔkɔɔ honi a mede asi hɔ no? 15Mɛma mo kwan bio. Sɛ mote abɛn, odurugya sanku, sanbuka sanku, bɛnta, atɛntɛbɛn ne nnwontode ahorow nyinaa nnyigyei no, na mokotow fam, na mosɔre ohoni a mayɛ no a, na me ne mo nni asɛm biara. Na sɛ mopo a, wɔbɛtow mo agu fononoo a ogya redɛw wɔ mu no mu prɛko pɛ. Sɛ ɛba saa a, nyame bɛn na obetumi agye mo afi me tumi ase?”
16Sadrak, Mesak ne Abednego buae se, “Nana Nebukadnessar, yennye nni sɛ ho hia sɛ yeyi yɛn ho ano wɔ wʼanim. 17Sɛ wɔtow yɛn gu fononoo a ogya redɛw wɔ mu no mu a, Onyankopɔn a yɛsom no no begye yɛn. Nana, obegye yɛn afi wo tumi ase. 18Na sɛ ɛba sɛ wannye yɛn mpo a, Nana nte ase sɛ, sɔre de, yɛrensɔre wʼanyame anaa sikakɔkɔɔ honi a wode asi hɔ no da biara da.”
Wɔde Mmerante Baasa Gu Fononoo Gyatannaa Mu
19Nebukadnessar bo fuw Sadrak, Mesak ne Abednego yiye, na wampɛ wɔn anim ahwɛ. Ɔhyɛɛ sɛ, wɔmma fononoo no gya no hyew no nnɔ mmɔho ason. 20Afei ɔhyɛɛ nʼasraafo mu mmarima ahoɔdenfo pa ara no bi sɛ, wɔnkyekyere Sadrak, Mesak ne Abednego, na wɔntow wɔn ngu fononoo no mu gyatannaa no mu. 21Enti wɔkyekyeree saa nkurɔfo yi a wɔhyehyɛ wɔn ntwontwo, wɔn ntade, wɔn mmotiri ne wɔn ntama papee, tow wɔn guu fononoo gya a ɛredɛw no mu. 22Na esiane ɔhene no abufuwtraso ne ɔhyɛ a ama fononoo no adɔ hyerehyere mmoroso no nti, asraafo a wɔde Sadrak, Mesak, ne Abednego regu fononoo no mu no wuwuu wɔ ogyatannaa no ano. 23Na Sadrak, Mesak ne Abednego a wɔakyekyere wɔn papee no hwehwee ogya fononoo a ɛredɛw no mu.
24Nebukadnessar gu so rehwɛ no, prɛko pɛ, ohuruw teɛɛ mu ahodwiriw so guu nʼafotufo no so se, “Ɛnyɛ mmarima baasa na yɛkyekyee wɔn tow wɔn guu fononoo no mu?”
Wobuae se, “Yiw, Nana, yɛyɛɛ saa pɛpɛɛpɛ.”
25Nebukadnessar teɛɛ mu se. “Monhwɛ! Mihu nnipa baanan a biribiara nkyekyeree wɔn sɛ wɔnenam ogya no mu. Ogyatannaa no nhyew wɔn. Onipa a ɔto so anan no te sɛ anyame ba bi!”
26Na Nebukadnessar twiw bɛn fononoo a ogya redɛw wɔ mu no pon ano, sɛnea obetumi, teɛɛ mu se, “Sadrak, Mesak ne Abednego, ɔsorosoro Nyankopɔn asomfo, mumfi mmra! Mommra ha!”
Ɛno nti, Sadrak, Mesak ne Abednego fii ogya no mu bae. 27Afei, ahenemma, mpanyimfo, amradofo ne afotufo betwaa wɔn ho hyiae, na wohuu sɛ, ogya no anka wɔn. Wɔn tinwi mpo ho anka. Na wɔn ntade anhyew. Na wusiw mpo mmɔn wɔn ho.
28Afei Nebukadnessar kae se, “Ayeyi nka Sadrak, Mesak ne Abednego Nyankopɔn. Ɔsomaa ne bɔfo, ma wobegyee nʼasomfo a wogye no di no. Wobuu me, ɔhene mmara so, na wɔde wɔn honam mae, sɛnea ɛbɛyɛ a wɔrensom na wɔrensɔre anyame biara, gye wɔn Nyankopɔn. 29Ne saa nti, merehyɛ saa mmara yi sɛ ɔman, nkurɔfo ne kasa ahorow nyinaa mu, obiara a ɔbɛka Sadrak, Mesak ne Abednego Nyankopɔn ho abususɛm no, ampa ara wobetwitwa wɔn mu asinasin na wɔadwiriw wɔn afi ama adan wura. Nyame biara nni hɔ a obetumi agye nkwa sɛɛ yi.”
30Afei, Ɔhene Nebukadnessar maa Sadrak, Mesak ne Abednego dibea a ɛkorɔn yiye wɔ Babiloniaman mu.
Guldstatyn och den brinnande ugnen
1Kung Nebukadnessar lät tillverka en guldstaty, som var 30 meter hög och 3 meter bred och ställde upp den på Duraslätten i provinsen Babylon. 2Sedan skickade han bud och kallade samman satraper3:2 Högsta tjänstemän i Perserriket., landshövdingar, ståthållare, rådgivare, skattmästare, domare, lagmän och alla andra ämbetsmän i provinserna och inbjöd dem att komma till invigningen av statyn som han hade ställt upp. 3Då samlades satraperna, landshövdingarna, ståthållarna, rådgivarna, skattmästarna, domarna, lagmännen och alla andra ämbetsmän i provinserna för invigningen av statyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp. När de nu stod framför den, 4ropade en härold högt: ”Detta är befallningen till er, folk, nationer och språkgrupper: 5När ni hör ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument, ska ni falla ner och tillbe guldstatyn som kung Nebukadnessar har ställt upp. 6Den som inte faller ner och tillber ska omedelbart kastas i den brinnande ugnen.”
7Så snart de hörde ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument föll alla ner, människor från alla folk, nationer och språkgrupper, och tillbad guldstatyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp.
8Men då kom några kaldeiska män och anklagade judarna. 9De sa till kung Nebukadnessar: ”Må kungen leva för evigt! 10Du, o kung, utfärdade ju en befallning att var och en som hör ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument måste falla ner och tillbe guldstatyn, 11och att den som inte faller ner och tillber ska kastas i den brinnande ugnen. 12Men här finns några judar som du har tillsatt att förvalta provinsen Babylon: Shadrak, Meshak och Aved-Nego, som inte bryr sig om dig, o kung. De tjänar inte dina gudar och tillber inte guldstatyn som du har ställt upp.”
13Nebukadnessar blev då rasande av vrede och befallde att man skulle hämta Shadrak, Meshak och Aved-Nego. Så fördes männen fram inför kungen. 14Nebukadnessar frågade dem: ”Är det sant, Shadrak, Meshak och Aved-Nego, att ni vägrar att tjäna mina gudar och tillbe den guldstaty jag har ställt upp? 15Det är i sin ordning, om ni nu, när ni hör ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument, faller ner och tillber statyn som jag låtit göra. Men om ni vägrar att tillbe kommer ni omedelbart att kastas i den brinnande ugnen. Och vilken gud kan då rädda er ur min hand?”
16Shadrak, Meshak och Aved-Nego svarade kungen: ”Nebukadnessar, vi behöver inte försöka försvara oss inför dig. 17Om den Gud vi dyrkar kan rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, så räddar han oss. 18Men om inte, ska du veta, o kung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar eller tillber den guldstaty som du har ställt upp.”
19Då blev Nebukadnessar rasande på Shadrak, Meshak och Aved-Nego, och hans ansiktsuttryck förvandlades. Han befallde att ugnen skulle göras sju gånger hetare än vanligt. 20Sedan gav han några av sina starkaste soldater order att binda Shadrak, Meshak och Aved-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen. 21Man band dem och kastade in dem i den brinnande ugnen, klädda i mantlar, byxor, turbaner och andra kläder.3:21 Betydelsen av de arameiska orden för klädesplaggen är osäker. 22Men eftersom kungens befallning var så sträng och ugnen så fruktansvärt het, slog lågorna ihjäl de soldater som förde Shadrak, Meshak och Aved-Nego dit upp. 23Dessa tre män, Shadrak, Meshak och Aved-Nego, föll bundna i den brinnande ugnen.
24Då blev kung Nebukadnessar förskräckt, hoppade plötsligt upp och frågade sina rådgivare: ”Kastade vi inte in tre män bundna i elden?” De svarade kungen: ”Jo, visst gjorde vi det, o kung.” 25Han sa: ”Men nu ser jag fyra män, som går omkring i elden. De är inte bundna, elden har inte skadat dem, och den fjärde ser ut som en gudason.” 26Nebukadnessar gick närmare den brinnande ugnens öppning och ropade: ”Shadrak, Meshak och Aved-Nego, den högste Gudens tjänare! Kom ut! Kom ut!” Då steg Shadrak, Meshak och Aved-Nego ut ur elden. 27När satraperna, landshövdingarna, ståthållarna och kungens rådgivare trängdes omkring männen, såg de att elden inte på något sätt hade skadat deras kroppar. Inte ens håret på deras huvuden var svett. Deras mantlar var oskadade, och det luktade inte ens rök om dem.
28Då tog Nebukadnessar till orda: ”Välsignad är Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, som skickade sin ängel och räddade sina tjänare. De förtröstade på honom, trotsade kungens befallning och var villiga att ge sina liv hellre än att tjäna och tillbe någon annan gud än sin egen Gud. 29Därför befaller jag nu att den som säger något emot Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, från vilket folk, vilken nation eller språkgrupp han än kommer, ska slitas i stycken och hans hus förvandlas till en sophög, för det finns ingen annan gud som kan rädda så här.”
30Kungen befordrade sedan Shadrak, Meshak och Aved-Nego i provinsen Babylon.
Kungens dröm om ett träd
31Kung Nebukadnessar,
till alla folk, nationer och språkgrupper i hela världen, med en önskan om stor välgång:
32Jag finner det för gott att tillkännage de tecken och under den högste Guden har gjort med mig.
33Stora är hans tecken,
mäktiga hans under!
Hans rike är ett evigt rike,
hans välde varar från generation till generation.
