Nnansefo Baanu No
1Wɔmaa me susudua bi a ɛte sɛ pema, na wɔka kyerɛɛ me se, “Sɔre na susuw Onyankopɔn asɔredan no ne afɔremuka no na kan wɔn a wɔresom wɔ asɔredan no mu no. 2Nanso mfa asɔredan no adiwo nka ho, efisɛ wɔde hɔ ama amanamanmufo, na wobetiatia kurow kronkron no so asram aduanan abien. 3Mɛsoma me nnansefo baanu a wofurafura atweaatam, na wɔaka Onyankopɔn asɛm saa nna apem ahannu ne aduosia no mu.” 4Saa nnansefo baanu no ne ngodua abien no ne akaneadua abien a esisi asase a ɛwɔ Awurade anim no so no. 5Ogya a efi wɔn anom bekunkum atamfo biara a wɔpɛ sɛ wɔhaw wɔn no. Ɛno nti wobekum obiara a ɔpɛ sɛ ɔhaw wɔn no. 6Wɔwɔ tumi sɛ wɔto ɔsoro mu a osu rentɔ wɔ bere a wɔrehyɛ nkɔm no. Wɔwɔ tumi sɛ wɔdan nsu ma ɛyɛ mogya na wɔde ɔhaw to asase so mpɛn dodow biara a wɔpɛ.
7Na sɛ wɔka wɔn asɛm no wie a, aboa a obefi bun no mu apue no ne wɔn bɛko. Obedi wɔn so akunkum wɔn 8na wɔn amu no agu kurow kɛse no abɔnten so, wɔ faako a wɔbɔɔ wɔn Awurade nnadewa mu wɔ asennua no so a ɛhɔ din pa ne Sodom ne Misraim no. 9Na nnipa a wofi aman so ne mmusuakuw ne ɔkasa ahorow ne aman bi so bɛhwɛ wɔn afunu nnansa ne fa, na wɔremma kwan mma wonsie wɔn. 10Asase so nnipa ani begye sɛ saa nnipa baanu no awuwu. Wobegye wɔn ani na wɔamema wɔn ho wɔn ho akyɛde, efisɛ saa adiyifo baanu no na wɔde ɔhaw bɛtoo asase sofo so.
11Nnansa akyi no, honhom a efi Onyankopɔn bewura wɔn mu na wɔasɔre. Na ehu kɛse bɛka obiara a obehu. 12Afei nne a ano yɛ den fi ɔsoro bɛka se, “Mommra ɔsoro ha.” Na bere a wɔn atamfo rehwɛ wɔn no, wɔfaa omununkum mu kɔɔ ɔsoro.
13Saa bere koro no ara mu na asase wosow denneennen, kurow no nkyɛmu du mu baako sɛee, na nnipa mpem ason wuwuu wɔ asasewosow no mu. Nnipa a wɔaka no bɔɔ hu na wɔkamfoo Onyankopɔn a ɔwɔ ɔsoro no kɛseyɛ.
14Ɔhaw a ɛto so abien no atwa, nanso hwɛ, ɛrenkyɛ na ɔhaw a ɛto so abiɛsa aba.
Torobɛnto A Ɛto So Ason
15Afei ɔbɔfo a ɔto so ason no hyɛn ne torobɛnto, na nne dennen fi ɔsoro kae se,
“Tumi a wɔde di wiase so mprempren no
yɛ yɛn Awurade ne ne Kristo no de,
na obedi hene daa daa.”
16Afei mpanyimfo aduonu anan a wɔtete wɔn ahengua so wɔ Onyankopɔn anim no de wɔn anim butubutuw fam, som Onyankopɔn, 17kae se,
“Yɛda wo ase, Otumfo Onyankopɔn,
wo a wowɔ hɔ na wowɔ hɔ dedaw,
wonam wo tumi kɛse so
afi ase redi hene!
18Aman bo fuwii,
na wʼabufuwhyew no aba.
Bere aso sɛ wobu awufo atɛn.
Bere a ɛsɛ sɛ wobɔ wo nkoa, adiyifo
ne wo nkurɔfo nyinaa a wosuro wo,
akɛse ne nketewa no aba so no adu.
Bere adu sɛ wosɛe wɔn a wɔsɛee asase no!”
19Onyankopɔn asɔredan a ɛwɔ ɔsoro no bue ma wohuu adaka a apam no wɔ mu no wɔ asɔredan no mu. Afei anyinam ne aprannaa paapaee, na asase wosowee na mparuwbo bebree nso tɔe.
Guds två vittnen
1Nu gav man mig en måttstock som var som en stav och sa till mig: ”Gå och mät Guds tempel och altaret, och räkna dem som tillber där.11:1 Johannes fick i uppdrag att mäta och räkna det som skulle skyddas av Gud. 2Men templets yttre gård ska du utelämna och inte mäta, för den har överlämnats till hedningarna. De ska trampa den heliga staden i fyrtiotvå månader11:2 Fyrtiotvå månader, eller 1 260 dagar, är detsamma som 3,5 år, vilket är hälften av 7 (fullkomlighetens tal). Det kan alltså ses som ett symboliskt tal för en begränsad tid, ofta tolkad som tiden för Jesus verksamhet. Samma symbolik återkommer i v. 9 och 11.. 3Under dessa 1 260 dagar ska jag ge mina två vittnen i uppdrag att profetera, klädda i sorgdräkt.”
4Dessa är de två olivträd och de två lampställen som står inför jordens Herre.11:4 Jfr Sak 4:1-14. 5Om någon försöker skada dem, ska eld komma ut från deras munnar och förtära deras fiender. Var och en som vill skada dem ska dödas på det sättet. 6De har makt att stänga himlen, så att inget regn faller under den tid som de profeterar. Och de har makt att förvandla vattnen till blod och slå jorden med alla slags plågor, så ofta de vill.
7När de har slutfört sitt uppdrag ska odjuret11:7 Odjuret finns beskrivet i 13:1-10. som stiger upp från avgrunden attackera och besegra och döda dem. 8Deras lik ska sedan ligga på gatan i den stora stad som andligt talat kallas Sodom och Egypten, och där deras Herre också blev korsfäst. 9Människor från alla länder och stammar och språk och folk ska under tre och en halv dag se deras kroppar ligga där, och de ska inte tillåta att de begravs. 10Men jordens invånare ska glädja sig över dem. De ska jubla och skicka presenter till varandra, eftersom dessa båda profeter plågat jordens invånare så mycket.
11Efter tre och en halv dag kom en livsande från Gud in i dem, och de ställde sig upp, och alla som såg dem blev skräckslagna. 12Sedan hörde de en stark röst från himlen säga till dem: ”Kom hit upp!” De for upp till himlen i ett moln, mitt framför ögonen på sina fiender. 13I samma stund blev det en fruktansvärd jordbävning, som fick en tiondel av staden att störta samman. 7 000 människor dödades i jordbävningen, och de som överlevde darrade av skräck och hyllade himlens Gud.
14Det andra veropet är över, men det tredje är snart på väg.
Den sjunde ängeln blåser i sin trumpet
15Den sjunde ängeln blåste i sin trumpet och starka röster hördes från himlen. De sa:
”Kungamakten över världen
tillhör nu vår Herre och hans Smorde,
och han ska regera i all evighet.”
16De tjugofyra himmelska ledarna, som satt på sina troner inför Gud, föll ner på sina ansikten och tillbad Gud 17och sa:
”Vi tackar dig, Herre Gud, Allsmäktig,
du som är och som var,
för att du har tagit makten,
din stora makt, och ska regera.
18Folken rasade i vrede,
men nu har din vrede kommit.
Det är dags för de döda att dömas.
Du ska belöna dina tjänare profeterna
och de heliga och dem som fruktar ditt namn,
både små och stora.
Och du ska förgöra dem som förgör jorden.”
19Sedan öppnades Guds tempel i himlen, och där inne kunde man se förbundsarken11:19 Förbundsarken var en guldöverdragen kista, där Israels folk förvarade stentavlorna med förbundsavtalet, dvs. de tio budorden. Jfr 2 Mos 25:10-22.. Det blixtrade och mullrade av åska, och det blev jordbävning och stora hagel föll.
