Sebahemmea Nsrahwɛ
1Bere a Sebahemmea tee Salomo din a ahyeta na ɛhyɛ Awurade din anuonyam no, ɔde nsɛmmisa a anoyi yɛ den bɛsɔɔ Salomo hwɛe. 2Ɔde nʼasomfo a wɔdɔɔso yiye kaa ne ho baa Yerusalem. Na yoma a wɔsoso nnuhuam, sikakɔkɔɔ bebree ne aboɔden abo ka wɔn ho. Bere a ohyiaa Salomo no, wodwinnwen nsɛm bebree a na ɛwɔ ɔhemmea ani so no ho. 3Salomo yii ne nsɛmmisa nyinaa ano sɛnea ɛsɛ. Asɛmmisa biara ankyere nʼadwene. 4Bere a Sebahemmea huu sɛnea Salomo adwene mu dɔ, ne ahemfi a wasi no, 5ne ho dwiriw no. Nnuan a ohuu sɛ esisi ne didipon so no yɛɛ no nwonwa. Sɛnea na wahyehyɛ ne fi so ahwɛfo no ne wɔn ntade papa bi a ɛhyehyɛ wɔn, ne sɛnea nkuruwakurafo ne wɔn ntade yuu ne ɔhyew afɔre a Salomo bɔɔ no Awurade Asɔredan mu hɔ no yɛɛ no ahodwiriw.
6Ɔhemmea no fii ahodwiriw mu ka kyerɛɛ ɔhene no se, “Nsɛm a metee wɔ me man mu a ɛfa dwuma a woatumi adi ne wo nyansa ho no nyinaa yɛ nokware! 7Na minnye nni kosii sɛ mibeduu ha a mʼankasa mede mʼani abehu yi. Nokware, sɛɛ na mante asɛm no mu fa mpo. Wo nyansa ne wo nkɔso no boro nea wɔka kyerɛɛ me no so koraa. 8Migye di sɛ ɛsɛ sɛ wo nkurɔfo yi ani gye! Ɛyɛ adom ma wʼadwumayɛfo yi sɛ wotumi bɛn wo adekyee biara na wotie wo nyansasɛm. 9Awurade, wo Nyankopɔn no yɛ ɔkɛse ampa. Nʼani gye wo ho, na ɔde wo asi Israel ahengua so. Efisɛ ɔdɔ a Awurade de dɔ Israel no yɛ ɔdɔ a ɛnsa da. Wasi wo hene sɛ wode atɛntrenee ne treneeyɛ bebu ɔman no.”
10Na ɔkyɛɛ ɔhene no sikakɔkɔɔ tɔn anan ne fa, nnuhuam bebree ne aboɔden abo. Obiara amfa nnuhuam dodow saa ammɛkyɛ Salomo bio, sɛnea Sebahemmea de bɛkyɛɛ no no.
11Huram ahyɛn no fi Ofir de sikakɔkɔɔ bae a na asamfono nnua bebree ne aboɔden abo ka ho. 12Ɔhene de asamfono nnua no yɛɛ atrapoe wɔ Awurade Asɔredan ne ahemfi no mu, na ɔde bi yɛɛ asanku ne mmɛnta maa nnwontofo. Ebesi saa bere no ne saa bere no, na obiara mfaa asamfono nnua a ɛyɛ fɛ saa nkɔɔ hɔ da, na akyiri no nso wɔanhu bi saa da.
13Biribiara a Sebahemmea bisaa ɔhene Salomo no, ɔde maa no kaa nea amanne nti, ɔnam ayamye so de maa no no ho. Ɛno akyi, Sebahemmea ne nʼasomfo no san kɔɔ wɔn kurom.
Salomo Ahonya Ne Nʼanuonyam
14Afe biara, na sikakɔkɔɔ a ɛba Salomo nsam no yɛ tɔn aduonu anum, 15a na sika a onya fi aguadifo, Arabia ahemfo ne asase no so amradofo no nkyɛn nka ho.
16Ɔhene Salomo ma wɔde sikakɔkɔɔ a wɔaboro yɛɛ akyɛm akɛse ahannu a emu biara sikakɔkɔɔ a ɛwɔ mu no mu duru yɛ kilogram ason. 17Bio, ɔyɛɛ akyɛm nketewa bi a ɔde sikakɔkɔɔ a wɔaboro yɛe a, emu biara mu duru bɛyɛ kilogram abiɛsa ne fa. Ɔhene no de saa akyɛm yi nyinaa kosiee ahemfi hɔ baabi bi a wɔfrɛ hɔ Lebanon Kwae Ahemfi.
18Na ɔhene no de asonse yɛɛ ahengua kɛse bi, na ɔde sikakɔkɔɔ duraa ho. 19Na ahengua no wɔ atrapoe ntiaso asia na nʼakyi yɛ kurukuruwa. Ahengua no wɔ nsa wɔ benkum ne nifa, na wɔayɛ gyata sɛso abien asisi hɔ. 20Salomo san yɛɛ gyata sɛso dumien a ɔbaako biara gyina atrapoe ntiaso asia no mu biara benkum ne nifa. Ahengua biara nni wiase a wobetumi de atoto Salomo de no ho. 21Ɔhene Salomo nkuruwa nyinaa, sikakɔkɔɔ na wɔde yɛe. Saa ara na nneɛma ahorow a ɛwɔ Lebanon Kwae Ahemfi mu no nso te. Wɔamfa dwetɛ anyɛ, efisɛ Salomo bere so no, na wobu dwetɛ ade teta bi. 22Na ɔhene no wɔ po so aguadihyɛn bebree a ɛne Huram de no yɛ adwuma bɔ mu. Mfe abiɛsa biara, ahyɛn no ba prɛko a sikakɔkɔɔ, dwetɛ, asonse, nsorommoa ne asibe ahyehyɛ wɔn ma.
23Enti ɔhene Salomo bɛyɛɛ ɔdefo ne onyansafo sen ɔhene biara wɔ asase so nyinaa. 24Na nnipa fifi aman ahorow so bɛsra no, na wotie nyansa a Onyankopɔn de adom no no bi. 25Afe biara mu, obiara a ɔbɛba abɛsra no no brɛ no akyɛde te sɛ dwetɛ, sikakɔkɔɔ, ntade, akode, nnuhuam, apɔnkɔ ne mfurumpɔnkɔ.
26Salomo nyaa nteaseɛnam ne apɔnkɔ bebree. Na ɔwɔ nteaseɛnam apem ahannan ne apɔnkɔ mpem dumien. Ɔde emu fa kɛse guguu nteaseɛnam nkuropɔn no so na ɔmaa bi nso kaa Yerusalem. 27Ɔhene no maa dwetɛ buu te sɛ abo wɔ Yerusalem. Na sida nnua a ɛsom bo no nso buu so sɛ ankye nnua a efifi wɔ mmepɔw ase wɔ Yuda asase so. 28Na Salomo tɔɔ apɔnkɔ fii Misraim ne Kilikia, efisɛ na ɔhene no aguadifo nya wɔn fi Kilikia a wɔn bo no ye. 29Saa bere no, na wotumi tɔ Misraim teaseɛnam a wɔde abedu Yerusalem no dwetɛ kilogram awotwe, na apɔnkɔ nso, na wotumi tɔ baako dwetɛ kilogram abien. Na wɔsan tɔn wɔn mu pii ma Hetifo ahemfo ne Aram ahemfo.
Drottningen av Saba på besök
(2 Krön 9:1-12)
1När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo och Herrens namn, kom hon för att pröva honom med svåra frågor. 2Hon kom till Jerusalem med en mycket stor karavan av kameler, lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. 3Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för kungen att förklara. 4När drottningen av Saba såg all Salomos vishet och palatset han byggt, 5rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.
6Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! 7Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet och din rikedom överträffar allt jag hört. 8Lyckliga är dina män10:8 Enligt bl.a. Septuaginta kvinnor; antagligen är det folket generellt som åsyftas. och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! 9Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på Israels tron! I sin eviga kärlek till Israel har Herren satt dig till dess kung för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”
10Hon gav kungen över fyra ton guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Så mycket kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig förts in i landet sedan dess.
11När också kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir, förde de även med sig stora mängder almugträ10:11 Almug är den hebreiska benämningen på ett för oss okänt träslag. och ädelstenar. 12Kungen använde almugträet till inredningen i Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har varken förr eller senare funnits i landet.
13Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, förutom allt som han av kunglig frikostighet skänkte henne. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.
Salomos oerhörda rikedom
(2 Krön 1:14-17; 9:13-28)
14Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton10:14 666 talenter. En talent var ca 34 kilo, men vikten har varierat., 15förutom det som handelsmän och affärsmän kom med, liksom kungarna i Arabien och ståthållarna i landet. 16Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar10:16 Det framkommer inte i den masoretiska texten vilken viktenhet som avses utan bara 600. Eftersom vikten av guld ofta (och så gott som alltid av silver) uppgavs i sikel, är beräkningen här också gjord utifrån att det rörde sig om 600 sikel. 1 sikel=12 gram, vilket alltså här ger en vikt på 7,2 kilo. Men det kan också ha rört sig om en halv sikel, beka, vilket i så fall ger halva mängden. 17och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor10:17 Här uppges viktenheten, tre minor (jfr not till 10:16). 1 mina motsvarade 50 siklar, dvs. 600 gram. Det har dock också förekommit viktsystem där en mina var 60 siklar. Vikten som uppges här är mindre än i 2 Krön 9:16. guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.
18Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld. 19Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 20Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.
21Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.
22Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar10:22 Översättningen av de hebreiska djurbenämningarna är något osäker..
23Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden. 24Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet. 25Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.
26Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 27Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve10:28 Egypten kan möjligen läsas Musri (liknar hebreiskans Misrajim, Egypten) och tillsammans med Kuve var de i så fall områden i närheten av Kilikien som var kända för hästavel.. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve. 29Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.
