Nkrabea A Ɛwɔ Hɔ Ma Yɛn Nyinaa
1Enti medwenee eyinom nyinaa ho na mihuu sɛ atreneefo, anyansafo ne nea wɔyɛ wɔ Onyankopɔn nsam; nanso obiara nnim sɛ ɔdɔ anaasɛ ɔtan retwɛn no. 2Wɔn nyinaa nkrabea yɛ baako; atreneefo ne amumɔyɛfo, nnipa pa ne nnipa bɔne, wɔn a wɔn ho tew ne wɔn a wɔn ho ntew, wɔn a wɔbɔ afɔre ne wɔn a wɔmmɔ.
Sɛnea ɛte ma onipa pa no,
saa ara na ɛte ma ɔbɔnefo;
sɛnea ɛte ma wɔn a wɔka ntam no,
saa ara na ɛte ma wɔn a wosuro sɛ wɔbɛka ntam.
3Eyi ne bɔne a ɛwɔ biribiara a esi wɔ owia yi ase mu. Nkrabeakoro ba yɛn nyinaa so. Nea ɛka ho ne sɛ, bɔne ahyɛ nnipa koma mu ma na adammɔ nsɛm wɔ wɔn koma mu, bere a wɔwɔ nkwa mu, na akyiri no wɔkɔka awufo ho. 4Obiara a ɔka ateasefo ho no wɔ anidaso, mpo ɔkraman a ɔte ase ye sen gyata a wawu.
5Na ateasefo nim sɛ wobewu,
nanso awufo nnim hwee;
wonni akatua biara bio,
na wɔn ho nkae mpo ayera.
6Wɔn dɔ, ɔtan
ne ninkunu atu ayera dedaw;
wonni hwee yɛ wɔ
biribiara a esi wɔ owia yi ase mu.
7Enti kɔ, fa anigye di wʼaduan, na fa ahosɛpɛw koma nom wo nsa, efisɛ saa bere yi na Onyankopɔn pene nea woyɛ so. 8Bere biara ma wʼadurade nyɛ fitaa na fa ngohuam sra wo tirim. 9Wo ne wo yere, munnye mo ani, ɔbea a wodɔ no no, wɔ nna a ɛnka hwee a Onyankopɔn de ama mo wɔ owia yi ase, mo ahuhude nna no. Efisɛ ɛyɛ mo kyɛfa wɔ mo nkwanna mu, ne mo adwumaden wɔ owia yi ase. 10Nea wo nsa bɛso so biara, fa wʼahoɔden nyinaa yɛ, efisɛ ɔda a wɔrekɔ mu no, adwumayɛ, adwennwene, nhumu ne nimdeɛ nni hɔ.
11Mihuu biribi foforo wɔ owia yi ase:
Mmirikakansi nni hɔ mma nea ne ho yɛ hare
anaasɛ ɔko nni hɔ mma ɔhoɔdenfo,
aduan mma onyansafo nkyɛn
anaasɛ ahonya nnkɔ nhumufo hɔ,
na adom nnkɔ nimdefo nkyɛn;
nanso bere ne akwannya wɔ hɔ ma wɔn nyinaa.
12Bio, onipa biara nnim dɔn ko a ne bere bɛso:
Sɛnea asau buma mpataa,
ne sɛnea afiri yi nnomaa no
saa ara na mmere bɔne to nnipa
wɔ bere a wɔn ani nni wɔn ho so.
Nimdeɛ Ye Sen Nkwaseasɛm
13Bio, mihuu saa nimdeɛ ho nhwɛso yi wɔ owia yi ase ma mʼani gyee ho yiye: 14Bere bi na kuropɔn ketewa bi wɔ hɔ a mu nnipa yɛ kakraa bi. Ɔhene bi a ɔwɔ tumi tow hyɛɛ kuropɔn yi so, otwaa ho hyiae na osisii mpie akɛse tiaa no. 15Na ohiani bi a onim nyansa wɔ kuropɔn no mu, na ɔnam ne nimdeɛ so gyee kuropɔn no sii hɔ. Nanso obiara ankae saa ohiani no. 16Enti mekae se, “Nimdeɛ ye sen ahoɔden.” Nanso wobuu ohiani no nimdeɛ no animtiaa, na obiara ntie nʼasɛm bio.
17Ɛsɛ sɛ wotie onyansafo nsɛm a ɔka no brɛoo no
na ɛnyɛ nkwaseafo sodifo nteɛteɛmu.
18Nimdeɛ ye sen akode,
nanso ɔdebɔneyɛni baako sɛe nnepa bebree.
Människans lott
1Allt detta har jag begrundat och kommit fram till: De rättfärdiga och visa och deras gärningar är i Guds hand. Om en människa har kärlek eller hat framför sig vet hon inte. 2Samma öde drabbar alla, den rättfärdige och den gudlöse, den gode och rene och den orene, den som offrar och den som inte gör det.
Det går den gode
som det går syndaren,
likaså den som svär en ed
och den som är rädd för att svära.
3Det finns ett ont i allt som sker under solen: alla har samma öde. Människornas hjärtan är fulla av ondska, och dårskap bor inom dem livet igenom, och sedan förenar de sig med de döda. 4Så länge någon lever finns det hopp. Även en levande hund är bättre än ett dött lejon.
5De levande vet att de kommer att dö,
men de döda vet ingenting.
De har ingen belöning att vänta,
och man ska inte ens komma ihåg dem.
6Deras kärlek, hat och avund är över,
och de ska aldrig mer befatta sig med det som händer under solen.
7Så ät ditt bröd med glädje, och drick ditt vin med glatt hjärta, för detta uppskattar Gud. 8Klä dig alltid i vita kläder, och låt inte olja fattas på ditt huvud. 9Lev lycklig tillsammans med den kvinna du älskar, alla dagar i ditt meningslösa liv, som Gud har gett dig under solen, i alla dina meningslösa dagar. För detta är din lott i livet och i din möda under solen. 10Vad du än gör så gör det med all din kraft, för i dödsriket, dit du går, finns inget arbete, inga planer, ingen kunskap och ingen visdom.
11Vidare såg jag under solen:
Det är inte de snabba som vinner loppet
eller den starkaste som segrar i striden,
inte heller de visa som har bröd,
inte de kloka som blir rika
och inte de lärda som lyckas.
Nej, alla är de beroende av rätt tid och tillfälle.
12En människa har inte heller kunskap om sin tid.
Likt fiskar som fångas i ett nät,
eller som fåglar som fastnar i en snara,
så snärjs människorna i onda tider
som plötsligt kommer över dem.
Vishet och dårskap
13Också ett annat exempel på stor visdom såg jag under solen, och den gjorde starkt intryck på mig: 14Det fanns en liten stad med få invånare, och dit kom en mäktig kung med sin armé och belägrade den med stora befästningar. 15I staden fanns det en vis men fattig man, och han räddade staden med sin vishet. Men sedan var det ingen som kom ihåg honom. 16Då sa jag: ”Vishet är bättre än styrka.” Men den fattiges vishet blir föraktad, och ingen fäster sig vid vad han säger.
17Den vises ord i stillhet är starkare
än ropen från den som för dårarnas talan.
18Vishet är bättre än vapen,
men en syndare fördärvar mycket gott.
